STOCKHOLM den 23 Aug. .Den nya finska presslagen har pu utkommit. Den är daterad den 186 Juli 1865. Som bekant fattade sistlidne landtdags ständer ett alternativt beslut om regeringens förslag till denna lag. Regeringen hade i ingressen till propositionen derom uttalat en antydan om att ingen tryckfrihet alls skulle blifva sanktionerad, utan den gamla censurinstitutionen komma att bibehållas, ifall icke ständerna bifölle regeringens framlagda förslag oförändradt, till följd hvaraf ständerna formulerade sitt beslut på följande sätt: j Patt ständerna, ställda i valet emellan det nådiga lagförslaget och nu gällande pressforfattningar, funne sig föranlätna att i ojörändradt skick antaga den af Hans Kejserliga Majestät i nåder föreslagna förordning angående tryckfrihet i Finland och om vilkoren för dess begagnande ; men att ständerna likväl ansåge sig böra i underdånighet fästa Hans Kejserliga Majestäts nådiga uppmärksamhet såväl dervid, att de i den nådiga propositionen föreslagna höga bötesbelopp i allmänhet stå i missförhållande till den kos enskilda personer i Finland vanligast förekommande förmögenhet och till de i landets nu gällande lagstiftning föreskrifna, äfvensom till de i några andra vid denna landtdag till ständerna öfverlemnade nådiga propositioner föreslagna böter, som också dervid, att den föreslagna författningen skulle, enligt ständernas tanke, kunna genom några ändringar och tillägg bringas till en större öfverensstämmelse med det finska folkets rättsåsigter; hvarföre ständerna önskade och i underdånighet ville på förhand samtycka dertill. att åtminstone en del af bötesbeloppen blefoe i någon mån nedsatt, samt att för öfrigt antingen alla, eller åtminstone en del af de ändringar och tillägg, hvilka blifvit föreslagna, blefve i den föreslagna författningen införda. Med afseende ä detta beslut begynner den nya tryckfrihetsförordningen med följande ingress: Wi ALEXANDER etc. etc. Göre veterligt: Sedan Finlands sednast församlade ständer, i anledning af vår till dem afgifna nådiga proposition med förslag till förordning angående tryckfrihet i Finland och om vilkoren för dess begagnande, i underdånighet anmält sig vilja antaga berö.de förslag äfven i oförändradt skick, för den händelse nemligen att vi icke skulle i nåder behaga till större eller miudre del godkänna nägra af ständerna såsom önskningsmål begärda ändringar deri, vele vi, med fästadt nådigt afseende å en del af de utaf ständerna vid omförmälde förslag gjorda anmärkningar, fastställa nedammntagne stadganden i ämnet, jemte det vi likväl förbehålle oss att, ifall omständigheterna påkalla, efter utgången af den tid, .hvarunder denna förordning länder till efterrättelse; åter inträda i full utöfning af den oss tillkommande rätt att rörande pressens ordnande och öföervakande ensam: besluta.? Vi-skola här anföra nägra af de vigtigaste bestämmelserda i förordningen samt de punkter, hvari den öfverensstämmer med ständernas ändringsförslag, äfvensom de, hvari regeringen icke bifallit dem. Den första punkt, härvid är att anföra, är den, som bestämmer förordningens gällande kraft. Ständerna hade föreslagit att tryckfrihetsförordningen skulle blifva gällande Pintill dess annan af monark och ständer stiftad tryckfrihetslag blifvit kungjord?. Detta har icke blifvit antaget af regerinen. Förordningen stadgar, att densamma gäller intill slutet af nästinfallande landtdag? med det i ingressen uttalade förbehållet att regeringen då skall, ifall den finner omständigheterna sådant påkalla, ega att ensam besluta om pressens ordnande. 1 kap.;. innehållande Allmänna . bestämningar?, proklamerar i sin 16 den genom den nya förordningen införda tryckfrihet i följande ordalag: Hvarje -finsk medborgare ege rättighet att, under iakttagande af hvad: denna förordnin stadgår, utan nägra af den offentliga makten i förväg lagda hinder, i tryck yttra och inför allmänheten framlägga sina tankar i alla ämnen, hvilka kunna vara föremål för menskligt vetande.? I detta kapitel är för öfrigt, i öfverensstämmelse med ständernas förslag, bestämdt, att ehuru för skiifter, som i Finland tryckas på andra än svenska och finska språken, skild förordning (innehållande censur) utfärdas, läroböcker utgifna på främmande språk samt alla under inseende eller på föranstaltande af universitetet eller domkapitlen utkommande skrifter på främmande språk, äfvensom kortare utdrag ur skrifter ÅA sådant språk, likväl äro underkastade denna trycktrihetsiörordning. Likaledes är enligt landtdagens ändringsförslag antaget, att domkapitlens hittills: utöfvade rättighet att före tryckningen granska andra skrifter, in de som. på deras. föranstaltande eller under deras inseende utkomma, upphör, äfvensom att dessa samt vid universitetet utkommande enahanda skrifter ej skola vara niderkastade förordningen, innan de för spridning till bokhandel utlemnas. Kap. 2 handlar om skrifters utgifning ch dermed förenade rättigheter och skylligheter. Der berättigas författare att å itt arbete antingen utsätta eget namn, namnecken eller diktadt namn eller ej. Dock tadgas ansvar för bedrägligt uppgifvande f, annans namn. 7 meddelar bestämnelse om namnsedelns aflemnande och 8 nnehåller om enskild persons litterära eganlerätt följande stadgande: 1:0. Hvarje tryckskrift vare att anses såsom less författares eller hans rättsinnehafvares lagiga egendom. 2:0. Lag samma vare om öfversättning af tländsk mans arbete; hvar och en dock obetaet att annan öfversättning deraf utarbeta och ffentliggöra. 3:0. Enahanda rätt ece enskild nerson öfver