BEATRICE Roman i tvenne delar. AF Jualia Kavanagh. Denne gentleman hade stått helt lugn i ett hörn af rummet, sedan den främmande damen trädde in, och hvarken mrs Gordon eller denna hade tänkt vidare på honom. Men plötsligt studsade Beatrices mor, då hon såg den skarpt forskande blick, hvarmed mr Gervoise betraktade den objudna gästen. I en hast förändrades hans ansigtsuttryck, ett leende spelade kring hans läppar, och mrs Gordon såg honom närma sig truntimret med en vänlig min och en artig hållning. Han känner henne!? hviskade henne svartsjukan i örat. Det var tydligt att mr Gervoise kände det främmande fruntimret, och lika tydligt var det äfven att hon kände honom. Hon for upp från stolen, stirrade på honom med öppen mun och med uppspärrade ögon, tydligen lika förvånad öfver att träffa honom här, som mrs Gordon hade blifvit öfver att se henne. Jag tror att vi träffat hvarandra förr, min nådiga?, sade mr Gervoise. Fruntimret svarade, att hon trodde detsamma. aj ett af Midlands grefskap, såvidt jag erinrar mig.? Ja, det var i ett af Midlands grefskap. Min vän, du får lof att presentera mig?, sade mr Gervoise, i det han vände sig om till mrs Gordon. Jag har haft det nöjet att förr en gång träffa tillssmmans med detta fruntimmer, men du får ändå lof att presentera mig, min söta vän.? Då det främmande fruntimret hörde detta ömma tillnamn, såg hon belt förbryllad ut. 2) Se A. B. nir 183-—189.