ee he AA pas. Väl hafva ryska flottor tillförene gästat våra kuster och hamnar, men de spår de då efterkemnat ha burit ganska vältaliga vittnesbörd om våldgästning; denna gång ha de, lilksom danaerna, kommit dona ferentes, fför att bjuda god grannsämja och visa oss, svenska landtkrabbor, hur en väl konditioneerad örlogsflotta nu för tiden bör se ut. Och vi ha icke försummat tillfället; vi ha gåttt ombord på deras fregatter och på vördniadsfullt afstånd betraktat deras hafsvidumder?, hvilka emellertid icke i allas. lögon häfdlat sitt rykte: en åskådare har t. ex. i en lljuflig och klar liknelse jemfört en monitor med ett oskyldigt ?byk-kar, stäldt på en lång tvättbrygga; om jag till denna Tbeskrifning lägger mitt eget intryck, att hela klungan af monitorer påminte något om den Trojanska hästen, så tror jag att läsaren har derom en temligen riktig föreställning. I allmänhet ha våra tidningar och allmänheten visat prof på mycket god takt, ehuru, såvidt jag sett, blott en af de förra vetat att till sitt fulla värde uppskatta äran och lyckan af det besök, hvarmed wi hedras af våra goda vänner, trogna grannar och mera sådant. Den antydda tidmingen har i dityrambisk hänföre se bebåidat den snara ankomsten af det tusenåriga riket, Hänvisande å ena sidan til då enöclisk:fransk-dmerikanska flöttornas möte och :å den andra till ryska flottaiis besök i Stockkholm. Det är sannt; att här något möte iicke eger rum. alldenstund den svenska flottan endast lyser genom sin frånvaro? ; men detta bör utan tvifvel hos ryssarne väcka den lugnande föreställningen, alt vi icke umgås med några planer mot Kronstadt, på samma gång som inspekterandet a vårt väldiga Waxholm måste för alltid aa betagit dem lusten att försöka göra oss aågot ondt, äfven om de ännu skulle Hysa samma åsigt, som för icke så länge sedan uttalades i den ryska pressen, om det olyckliga uti tillvaron af ett ?Kleinstaaterei? (smäåstatselände) i Europa. Då jag sade, att tiidningarne i allmänhet visat prof på god talkt, måste jag dock göra ett undantag, och jzag hoppas af Aftonbladets opartiskhet att. det ej undertrycker min anmärk ning, ehuru den gäller Aftonbladet sjelft. Med bestörrtning läste man i gårdagens n:r ett vädjancde till allmänheten till förmån för de polska flyktingar, som svälta och frysa ibland oss:; man frågar sig om tiden var riktigt väl vald för ett sådant vädjande, och , om icke dee biltoge hade kunnat svälta åt-. minstone mågra dagar till, hellre än att en, så skäramde ton skulle störa festjublet. När kejssar Nikolaus efter det ärofulla kuf-; vandet af 1831 års polska uppresning, före: tog en ressa genom Europa, för att låta fira : sig, och deervid äfven besökte London, till-; skickade Ihyvnom lord Dudley Stuart en sub-, skriptionsliista till förmån för polackarne.. Det var ettt ohöfviskt beteende, icke sannt?, Men är vvräl Aftonbladets beteende stort, bättre? i 1 2 l 4 d j f ITE PV APMmcd Nemesis ; följer stundom brotten tättispåret. De ff. d. danska hertigdömena, som med sitt skkrän närmast föranledde stormaktsbragderva 1 mot det lilla värnlösa Danmark, äla nu sinna gerningars frukt. Deras Messias, Auguastenburgsren, som åtminstone sä till vida lilknade den verklige Messias, att han visade sig för dem omgifven af två röfvare (dock ingendera botfärdig), tyckes nu vara definitift uppoffrad, och hvilket öde befriarne tillämna dem sjelfva, derom sväfva de ännu i ovisshet. Äfven befriarne hafva intrasslat sig i ett nät, hvarur de icke kunna befria sig. Och annorlunda kunde det ju icke gå, redan derföre att de emot Danmark gjorde sig till kämpar för samma netionalitetsprincip, hvilken de i sina egna polska: besittningar uppenbart våldförde. När de polska deputerade i preussiska kamrarne för ett par år sedan klagade såväl häröfver, som äfven öfver våldförandet af Wientraktatens bestämmelser till förmån för de polska landsdelarne, svarade inrikesministern, under kammarens bifallsrop, att Ckonupgens af Preussen undersåter icke hade rätt att åberopa Wientraktaten för att dermr härleda internationella rättigheter. Har icke preussiska regeringen härmed fällt (domen öfver sitt eget handlingssätt emot Danmark? Hvilken större rätt hade konmngens af Danmark tyska undersäter alt ennot honom åberopa internationella rättigheter? Enda skilnaden är, att Danmarks tyska unGersäter träffade på en utländsk makt, som åtog sig deras sak, hvaremot Preussens polska undersåterännu ingenstädes träffat på en försvarare. Lik dessa bränvinsadvokater, som börja med att neka för en skuld och sluta med att påstå den vara hetald, påstod den preussiske ministern vidare: 1:0 att hertigdömet Posen icke hade några rättigheter att påyrka och att de reussiska konungarne aldrig gifvit några öften, samt 2:0 att alla rättigheter och löften blifvit troget uppfyllda. Och han tilllade: Regeringen skall med fasthet motsätta sig fordringar, som ej kunna förlikas med dessa rättigheter. Detta är hon skyldig fäderneslandet och Posens tyska befolkning, som är nära jemnstark med den polska befolkningen. Hvad 1 begären är att få utgöra en stat i staten — en stat, som skulle styras efter sina egna lagar, och detta skolen I aldrig få, ty I egen dertill ingen rätt.? I allt detta finnes ej ett enda ord, som icke en dansk minister skulle med minst lika fog kunnat säga till tyskarne i hertigdömena, och Preussen tör väl snart till sin egen skada få erfara att man icke strafflöst sätter sig öfver både rättvisan och logiken. Vigtigare än det tyska käbblet äro de underrättelser, som komma öfver Oceanen. Det heter memligen, att den fiendtliga stämningen mellan unionstrupperna och de franska trupperna på gränsen at Texas är i tilltagande, och det ödesdigra ordet ?Monroö doktrinen? har redan blifvit offentligen uttaladt: Hvad imebär då Monroö-doktrinen: Den var ursprungligen en reaktion mot den helig. alliansen?. Den var en protest, skickid öfver Oceanen, mot den anda som gjorde sig gällande på kongressen i Verona 1 aln raaktinnära wraal willa då a er Am oh mm OA — fr — be Re RR DA JE ot kr a SS a Aa GA I rr ss ss