pen gingo åt skilda håll och förlorade hvar. ; andra soart ur sigte, men utvexlade dock i regelbundet signaler med hvarandra. Omsiter signalerade Niagara, au hon var i sigte at Newfoundland, och artillerisalvor förkunnade, att kommunikationen mellan dex gamla och nya verlden ändtligen var åvägabragt. Om Amerika hade gätt förloraat och en ny Columbus hade upptäckt det för andra gängen, så skulle entusiasmen E på bäda sidor om Atlanten knappt kunnat li vara större än den nu var. Ändpunkterna voro förda till land, den o ena i Valentia, den andra på Newfoundland, ? dea 5 Anguosti; men de grofva landgörings-, kablarne blefvo icke i ordning förr än några 1 s h dagar sednare. Deu 16 afsande drottning Victoria till Förenta Staternas presivent en helsning, för hvars fortskaffande åtgick icke mindre än 16 timmar, ehuru den innehöll bloit 100 ord. Presidentens svar ankom till England den 19. Sedermera utvexlades ät h ekilliga politiska nyheter och depescher. Enå af de sistnämnda förtjenar särskildt omnäm-, nus för sin icke ringa vigt. Det varunder t upproret i Ostindien, och regeringen hadelr väson tid förut funnit nödigt att äterkallac trapper från Kanada till England föratt vi1) dare sändas till Indien. Eiwellertid hade nu , gynsammare underrättelser ingått från krigs!. skådeplatsen, och regeringen fann nu skä-s ligt au kontramandera truppernas uppbrott. Detta skedde förmedelst dena atlantiska 1tei n, och depesechens lyckliga framsomst besparade utgifterna för två regementens pmtransporterande, d. v. s. en kostnad på ra 800.000 rdr. i Den 1 September inträdde ett plöts brott. Mar inhändigade visserligen ännul nÅgra ord, men enstaka och otydliga. Den li 20 Oktober var kommunikationen alldeles: atbruten; ej ett enda ord kom fram. Manl! antog att skadan var aft söka långt ifrån l, kusterna, på sjelfva hafsdjupet, och manl. l L E ! ! j h gt afkunde icke tänka på att reparera kabeln, ty den skulle nödvändigt ha afbrutits vid upp tagandet, och när man år 1860 försökte upp fi-ka den, så lyckades man också verkligen icke att få upp den till större längd än nägra tusen fot. Det tör icke vara utan intresse för läsaren att tå kännedom om de första depescher, om vexlades mellan stationerna i Valentia och på Newfoundland. Vi utdraga dem ur de dosumenter, som bletvo af engelska regeringen offemliggjorda: Vatlentia den 16 Aug. 1859. Direktimen för bolauet i E-gland till direktionen i Amerika Europa, och Amerika äro förenade genom telegrafen. Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, menniskorna en god vilje! Valentia den 16 Aug. Drottningen till presidenten. Drottningen önskar lyckönska presidenten till fullbordandet af detta stora internationella företag. för hvilket drottningen hyst det lifligaste intresse. Drottningen är öfvertygad. att presidenten skall dela hennes upprikaga förhoppning. att din elektriska kabel. som nu sammanbinder Engjand med Förenta Staterna, skall blifva ett nytt; föreningsband mellan de båda nationerna, hvil-t kas vänskap hvilar på gemensamma intressen och Smsesidig aktning. Drouningen är förtjust öfver att sålunda befinna sig i direkt kommunikation med presidenten och att kunna till honom förnya sina varma önskningar för Förenta Staternas välgång. Newfoundland den 19 Aug. Washington. Till H. M Victoria, drottning af Storbritannien. Presidenten ber i sin ordning att få af hjertat lyckönska H. M. drottningen till framgången af vet stora nationella företag, som fullbordats genom smile, insigter och de båda ländernas okufliga energi. Det är en för menskligheten äro: lare och nytugare seger, än någon af demsom ar e öfrare vunnits på slagfälten. Må genom Guds nåd den Atlantiska telegrafen städse vara ett fredens och vänskapens band mellan de båda brödrafolken ! Må den blifva ett redskap i den gudomliga försynens hand aw öfver hela verlden sprida gudsfroktan, civilisation, visa och trihet! Böra icke. i denna tro, alla tenhetens folk trivilligt och gemensamt föra, att den elektriska telegrafen skall för alla tider vara neutral, och att dess budskap. på väg ll sir nmelseort. böra hållas i helgd, ätven brinnande fiendtvligheter ? James Buchanan. er de 23 dagar som kommunikatonen öppen, från den 10 Augusti till den 1 r 1859. fortskaffader 271 depescher, 885 ord och 13,968 bokstäfkande, blifvit men det transatlantiska med bevisat två saker a vigt för undrrbafstelegrafiens fram art en kabel ken nedsänkas på ett djup at 14.000 fot, och att signaler kunna vex Ias på J0V svenska mils afstånd utan mel antaton. Bolagets direktion förlorade också icke modet, utan ville, dragande nytta at den vanna erfarenheten, begynna företaget på nytt; länge misslyckades dock dess be mödanden, NT allmänheten hade från en öferdrifven tillförsigt öfvergått till en öfverven nedslagenhet. Omsider segrade dock outtröttliga ihärdigheten, och jast nu r det stora företaget åter under bättre sier till framgång än någonsin. Mätte de män, som stå i spetsen för ewget, vinna den seger, som deras energiska uthållighet förtjenar. ss ——— Rällegangsoch Pulssaker. TPansalekfalh aroma Så