v. samt slutligen den sjette apparater, kemikalier och allt öfrigt som vid arbetet erfordras. — Gounod, som blott lär ha behöft tre veckor för att fullborda sin opera Romeo och Julia, är redan sysselsatt med att skrifva ett annat arbete, som kommer att kallas: Drottningens af Navarra berättelser. — I Berlin vidtagas redan storartade förberedelser att uppföra Meijerbeers Afrikanskan, hvilken kommer att gifvas på hofteatern sednast i medlet af November. MI Luccas skall sjunga Cecilias och Vachtel Wasco di Gamas parti. — Theatre lyrique i Paris skall uppföra två äldre nyligen funna operor. Den belgiske kompositören Gevaert har nemligen i det kejserliga biblioteket i Paris upptäckt partituret till en opera af Cavalli med titeln Artemisia, som torde ha blifvit komponerad omkring år 1656. Det andra musikverket är en hittills okänd opera af Dalavrac: ?Le poåte et le musicien, hvilken han skall ha skrifvit kort före gin död. -— Skräddare och sångare. För 30 år sedan befann sig bland korsångarne vid teatern i Bergamo i Italien en fattig, mycket anspråkslös ung man, som var synnerligen omtyckt af alla sina kamrater, och hvilken på samma gång var skräddaregesäll och korist, för att så mycket bättre kunna försörja sin gamla mor. En dag kom den berömde sångaren Nozari till skräddaren och profvade ett par byxor. Gesällen föreföll honom bekant, han frågade och erfor att denne sjöng med i kören på teatern. Har du god röst? frågade Nozari, — Det är ej synnerligen bevändt med den, svarade denne, Ja kan med möda få fram G — Låt höra! Koristen började och fick verkligen med svårighet ut G. Nå. n A?? — Herre, det går inte.? — Gif an A, säger jag! Med stor ansträngning lyckades det. Nå, H då!? ropade Nozari. — Det kan jag omöjligt. — ?H säger jag dig, eller skall jag vid min själ.... ej ond; jag skall försöka: A.... H... A... H... — Ser du, det går ju !? utbrast Nozari triumferande. Och nu skall jag söga dig en sak, min gosse: om du vill öfva dig flitigt, skall du bli Italiens förste tenorist ! — Nozari misstog sig ej. Den fattige koristen, som för att lifnära sig sydde och lappade, eger nu en förmögenhet af 2.000,000 francs — det är den berömde sångaren Rubini. — Nyheter på teatrarne i Paris. Theåtre de Gymnase inöfvar två nyheter: Les filles mal gardees, lustspel i tre akter af Varin och Delaorte, samt La curiosit, komedi i en akt af Wailly Fils. — Hyrkuskstriken i Paris har ej fått passera, utan att ge lustspelförfattarne ämne till en pjes. På Folies dramatiques har en vaudevill uppförts: Paris sans voitures?, och på Vaudevilleteatern en å propos af Langle: La Greve des portiers?. På sistnämnda teater har vidare gfvits ett stycke i en akt: La Jeunesse de Pi af Eugene Hugo, samt Les Jeux du coeur af Emile Abraham, under det att Folies dramatiques snart kommer att upföra en vaudeville i fyra akter: Les amours dt af Voisin och Polo, en stor farce i tolf tablåer af Chivot och Duru med titeln: Manssångföreningarne (les Orphonistes), samt ett folklustspelj: Tvätterskorna. Kanske har äfven denna tillkommit med anledning af tvätterskornas strike i Paris. — I Palais Royal står ett motstycke till E. de Girardins Supplice dune femme på dagordningen, nemligen Le supplice dun homme? i tre akter af Grange och Tliboust. Sitt andra nya stycke: Les-deux soeurs, har Girardin föreläst för medlemmarne af Vaudevilleteatern. Ponsard har för personalen vid Theåtre francais föreläst en ny komedi: Le lion amoureux. — Adeline Patti fästmö. Wientidningen Fremdenbla:t berättar, att Adeline Patti, den lilla stora sångerskan, nyligen blifvit förlofvad. Fästmannen är en ung, simpel, ej rik köpman från Milano. Bröllopet skall firas i slutet af saisonen, men äfven såsom gift kommer den berömda sångerskan att stanna qvar vid teatern. -—— LV