UTRIKEN FRANKRIKE. För någon tid sedan meddelade vi, att en rysk officer gjorde ett mordförsök mot attachn vid ryska ambassaden i denna ambassads hotell i Paris. Denna sak föranledde några svärigheter mellan franska och ryska regeringen i afseende å den juridiska befogenheten. Ryska regeringen påstod nemligen, att som mordförsöket föröfvats i ryska ambassadhotellet, d. v. 8. på ryskt område, borde brottslingen utlemnas till Ryssland, hvaremot franska regeriogen ansåg honom böra dömas af franska domstolar. Frågan har nu blitvit afgjord till förmån för de franska domstolarnes befogenhet, och hr Budberg har utlemnat brotislingen till dem. ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves, att dervarande tidningar, till och med de som förut emellanåt förde ett vänligt språk mot Preussen, på sista tiden antagit en ton, som går öfver gränserna för det passande. Isynnerhet utmärker sig en månadsgammal tidning, Neues Fremdenblatt, som, då kongressryktena uppstodo, anföll dem som utbredt denna nyhet på ett sådant sätt, att dess ord ej kunna cnföras. De flesta andra blad följa exemplet och ej ens den officiösa Gen. Corresp. gör derifrån något undantag, då den nyligen innehöll ett bref från Frankfurt, som handlade om Preussens ställning till Österrike, och hvimlade af hånfulla utlätelser om Preussen. Med huru singa grannlagenhet denna artikel drager i fält mot verkliga förhållanden, kan ses af följande ställe: ?Österrikiska regeringen har ingen egentlig författningsstrid, som skulle kunna förtära dess bästa krafter. Kejsaren och hans ministrar äro för kloka att genom konstlade medel sträfva att framkalla en sådan strid endast för att behaga Preussen?. ITALIEN. Opinione offentliggör en berättelse, som blifvit afgifven till regeringen i Wien af en österrikisk agent, rörande sinnesstämningen i Veneten. De österrikiska ministrarne hade frågat agenten om hvilka medel som funnos för att försona venetianarne med Österrike. Agentens svar blef, att intet dylikt medel finnes, och att det enda steg, hvartill han mäste råda, vore att godvilligt afträda detta land mot en penningersättning. Klereciet uti Ravenna har beklagat sig öfver, att delsamma ej blitvit inbjudet att bivista den sednaste högtidligheten vid flyttondet af Dantes qvarlelvor. Florens syndikus svarade, att som klericiet systematiskt athällit sig från alla nationaltester, hade det ej blifvit inbjudet till denna fest, som ej hade någon rehgiös karakter. Garibaldi, som blifvit inbjuden, hade svarat att han ej kunde lemna Caprera. Generalen har tillika protesterat mot hvarje förlikning med Rom. Uti Genna hade ett stort folkmöte fattat det beslutet att afgifva protest mot försoningen med Rom.