Roman i tvenne delar. AMALIA. Ar Jos Mårmol). MN Godt4, sade diktatorn sedan denna lista. blifvit uppläst; 4et är nog nu med detta; de öfriga kunna vi läsa sedan: men kom ihäg. att så snart ni der ser ordet unitarie, läser ni vild unitarie; lögg undan de andra listorna. Se här, Corvalan, tag dessa båda med till dofla Maria Josefa och bed henue läsa igenom dem: i morgon skall hon få de andra.: SIngenting vidare, ers aåd?5 Nej, ingenting vidare. Corvalan gick. I detsamma iog Rosas det glas vatten han Dyss begärt, ur ordonnansens hand och förde det till munnen. Han stod i detta ögonblick midt för salens slagdörrar, som lågo ät öster och betäcktes uf mörkröda gardiner. Solen gick just nu upp, och dess strålar, som föllo genom dessa gardiner, öfvergöto föremålen med en stark mörkröd glans. Vattnet i glaset, som Rosas just nu tömde syntes också för ett ögonblick vara ev mörkröd vätska, och de af nattsak och morgonens tilldragelser uppskakade sekreterarne, inbillade sig att vattnet som Rosas drack, förvandlat sig till blod, och bletvo bleka som döden. De hade dock ej så orätt i sin inbillning, ty fgurligt taladt kunde man visst säga att Rosas i denna stund drack blod, eaudades blod; I summa smnd som han till sin svägerska skickade klassifikationerna, uppstod nemligen hos honom tanken på det förfärliga slugtande han sedermera lät anställa i der olyckliga Buenos Ayres. 9) Se A. B. n:r 33-85. 87, 89—92, 9, 8—102, 10:, 106, 107. 109. 112. 113. 116 117 (BI 119, 12. 191 (BI--L26, 128—134, 185—138, 140— 143, 146 159, 150—1014.