Article Image
sådant, tvärtom synes saken ännu stå på samma pnonkt. Hr Plener har, som bekant. IF bestämdt vägrat att återtaga finansportföljen, och herr Holzgethan hade enligt sistalp telegrommet endast provisoriskt åtugit sig jä densamma. Bland hr Pleners förmodade efterträdare nämner en korrespond: nt banksekreteraren Vv. Lacam, såsom en framstånde kapacitet och en energisk personlighet. Is Krigswiwstiera meddelade riksrådet denjiy 6:te utt kejsaren, i betruktande af den finanjs ciellstäliningen och de politiska förhål: laudena, beslutit armens reduktion ilialienV och Dalmatien på fullständig fredsfot, samt l lofvade att i lräga om besparingar gå ända till möjlighetens yttersta gräns. Greve Richard Beleredi, v. Schmerlings efterträdare, är född 1823 och har sedanlI 1864 varit stäthållare i Böhmen. Han säges vara en energisk man och duglig administra: I tor, men mycket byråkratiskt sinnad. Under sin embetsverksamhet i Böhmen har han iokttagit en klok taktik gentemot begge parI tierna, det böhmiska och tyska. Hun talarö ezechiska språket fullkomligt och antageslt gynnsamt ständ för czechernes fordringar. t 1 österrikiska underhuset, af hvilket han hen varit medlem, brukade han alltid rösta !t med regeringen. I kyrkliga frågor har han slitid yttrat sig i strävgt katolsk och konls servativ riktning. Wienertidning n Neue ; Fr. Presse rosar honom såsom en vetenskapligt bilded man och särdeles begåivad taluce. — Furst Casimir Esterhazy har gjort bankrutt och hans ofantligt stora egendoJ mer, som omfatta 71 qvadratmil — en större arvul än bertigcömet Braunschweigs — skola försäljss genom konkursdomstolen. Iunehbafvarne uf de 8. k. Esterhazy-lotterna, som äro starkt spridda bland den mindre förmögna befolkningen, komma till följd bäraf vit lida högst betydliga förluster. — Den officiella Wiener Abenpost förnekar päståendet, att Österrike sökt motarbeta den åfliga regeringens öfverenskommelse med ofvet i Florens. Österrike hyser för mycken aktning för påfvens sjelibestämmelserätt, att det skulle blanda sig i de kyrkliga frågorna. TURKIET. . Sultanen hr: insjuknat ati ep lfsfarlig korg stion åt bjernan; han var den 28 Juni något bättre. I vicckonungen af Egypten hade anländt ; till Koustantumopel, der han blifvit på ett högst förekommande sätt mottagen. Porten ; skull ämna åt honom afträda regeringen öfver alla sina besittningar i de afrikanska j kustländerna och vid Roda Hafvet. Fran Konstantinopel: berättas att sextio Servier ötvertallit byn Rezak vid Albaniens gräns och dervid dödat flera albaneser. EGYPTEN. -Från Alexandria beränas att den 27 Jun 253 persoser afledo derstädes, hvarat 203 kolera. Den 28 sfledo 259 hvaraf 214 i kolera. Öfver 30 000 personer hade utvandrat trån Alexandria. Det nya franska hospuslet hade blifvit öppnadt. Koleran hade blitvit införd till Alexandria med pilgrimer från Mecka. NORD-AMERIKA. Från Newyork skritves den 24 Juni: Transporiskeppet Kentucky, hvilket medförde 1200 benädade rebeller ombord, har ej nkit, hvarvid 200 personer omkommit. General Wilson hur till regeripgen rapporserat att omkring 30.000 menuskor af G.orgieus befolknirg hotas att dö af hunger, samt uppmanade regeringen att skyndsunt sända understöd, hvilken åtgärd ätven genast skyndsamt verkställdes. General Thomas hade redan förut i statens norra del låtit till de nödlidande utdela en stor myckenhet speanmål. Af en i Södra Caro liva råder stor nöd och rötvarband husera i landet. Amiral Dupont har aflidit. Booths bror Juvius har blitvit frigifven. Gulveston i Texas, den sista hamnort som ä vu innehades af rebellerna, har den 5 Juni blifvit öfverlemnad at Kirby Smith till unionsgeneralen BE. J. Davis. I följd derat hur presidenten uttärdet en proklamation, hvarigenom ban upphätver den af Lincoln 1861 aubefallda blockaden och tillkännagifver, att illa vester om Mississippi belägna hamnar från och med den 1 Juli skola vara öppna för såväl utländsk som inländsk bunudelstrulik. Likväl komma unionens arme och flotta att så länge hälla dessa hamnar besatta, tilldess den borgerliga myndigheten i nämnde trakter är ivllkomligt återställd. ostens Brttarskugo. neh Bolicgaber

10 juli 1865, sida 4

Thumbnail