Insändaren, som, liksom så många andra, vistats åratal inom flera af utlandets och verldens förnämsta städer samt der, liksom här, varit bosatt och bofast man, har aldrig blifvit varse utomlands en sådan oefte rättlighet som härstädes, att icke i förtid bli averterad af oftentlig myndighet. Som hvar och en kan förstå, att 1 ett hus, der vattenledning finnes, man ej samlar vatten i ämbare och hinkar, och antag nu att en eldsvåda skulle utbryta i ett sådant hus, så säger sunda förnuftet att följderna kunde bli oberäkneliga, ty i ett sådant hus finnes det ingen menniska, som har ämbare och hinkar fulla med vatten, när det endast gäller att skrufva på kranen för att, som man tror, alltid ha vatten till sin disposition, helst som alla de, hvilka bo i hus, der vatten är inledt, få såväl kontribuera till staden som till värden derför, då deremot utomlands det merendels äro enskilda bolag, som ega vattenledningarne. Dock må ingen föreställa sig, att det är för att insändaren vistats så många år utomlands, som han tror sig berättigad att tala i allmänhetens intresse. Jag vädjar till hvilken person som helst, om det ej ligger i sakens natur, att en styrelse för ett offentligt verk iakttager alla fordringar af allmänheten, som äro rätta och billiga, och till dessa hör oneklig:n den billiga begäran, att vattenledningsstyrelsen hädanefter offentligt kungör, dagen förut, hvilka qvarter som komma att afspärras och under hvilka tider bemälda afspärrning kommer att ega rum. M. A. Th.