icke utaf der, men tros deremot sednare komma att ega rum i Gastein. Före preussiska landtdagens upplösning framkom Virchow i representantkammaren med en förklaring, som väckte uppmärksamhet derför att deri för första gången antyddes möjligheten af en mandatnedläggning i massa från de deputerades sida, eller ett frivilligt inställande af deras lagliga verksamhet. Virchow framhöll att om regeringen verkligen skulle följa finansministerns plan att sätta en af konungen auktoriserad statsbudget i stället för den afkammaren beslutade, så skulle sista skenet af en grundlagsenlig styrelse försvinna, och kammaren hade då kommit till gränsen för sin parlameptariska verksamhet. Denna åsigt att det kunde vara på tiden att göra en parlamentarisk 4strike och inställa arbetet skall på sista tiden ha varit föremål för lifliga öfverläggningar inom partimötena. Man synes vara trött på beständigt fruktlösa debatter och vilja försöka ett nytt medel att bryta regeringens motstånd. Preussiska kronjuristerna ha med 11 röster mot 7 erkänt de allierade stormakternas suveränitetsrättigheter till hertigdömena i kraft af Wienertraktaten af den 30 Okt. 1864, så länge icke något bevis föreligger för någon annans bättre rättigheter. Ett utskott är nedsatt för att utarbeta det definitiva betänkandet. En österrikisk depesch af den 5 har blifvit öfverlemnad till Berlinerkabinettet den 8 d:s, som gör isynnerhet 4 punkter af de bekanta preussiska fordringarne till utgångspunkt för nya förhandlingar med Preussen. e äro: 1) Marinstation i Kiel, 2) en maritim och kommerciel konvention med hertigdömena, 3) besättande af Rendsburg med preussare, men af Rastan med österrikare, 4) en militärkonvention, som dock måste erhålla förbundets samtycke. Waterloo-festen den 18 dennes har med mycket olika intresse omfattats i de olika delarne af das grosse Vaterland?. Från Berlin skrifves härom: Jubelfesten har här blifvit firad i all stillhet; den har på låogt när icke framkallat samma entusiasm som den för två år sedan firade jubelfesten för vårt folks frivilliga uppresning och för den stora folkslagtningen på slätterna vid Leipzig.? Weser-Zeit. framhåller huru slaget vid Waterloo isynnerhet derför är märkvärdigt, att den långvariga europeiska freden tog sin början efter detta slag. Från Hannover skrifves: ?Waterloo blir för Hannover, som med sina legioner stod bland segrarne, alltid ett ärorikt minne. Med tanken på de tappra landsmän, hvilka kämpade der, hafva alla städer och byar i landet smyckat sig till fest.? I staden Hannover voro de gamla soldater, hvilka deltagit i befrielsekriget, inbjudna som hedersgäster vid fästen. I Braunschweig hade segerfesten dagen förut blifvit föregången af en sorgefest för hertig Fredrik Wilhelm, hvilken den 17 Juni stupade vid Quatrebras. ÖSTERRIKE. Utskottets öfverläggningar om det af finansministern föreslagna lånet på 117 millioner gulden ha varit så stormiga, att tidningarne icke våga återgifva de ordalag, som derunder blifvit begagnade. Utskottet lär emellertid ha beviljat 13 millioner tills 1865 års budget blifvit ordnad på grundlagsenligt sätt och huset fått garanti för att kontrollen på statsutgifterna icke fortfar att vara ett gyckelspel såsom 1863 och 1864; och till och med detta först sedan hr von Plener förklarat sig i annat fall ej kunna inlösa de till Juli månad förfallna statslånekupongerna. RYSSLAND. Kejsaren har förordnat, att fyra nya serier statsoblivationer till ett belopp af 12 mill. rubel skola utgi!vas för att betäcka den för år 1865 förutsedda statsbristen. En kejserlig ukas af den 17 Maj påbjuder guvernementet Orenburgs delning i två guvernementer: Orenburg och Ufa. Gränsen mellan dem blir Uralbergskedjan.