och derefter anbringas betsfärgen, flera gånger i mån som färgen önskas djupare; hvarefter ytan afrifves med gammal linolja. D:r Elsner uppgifver att denna bets har efter mängårig erfarenhet befunnits bibehålla sig oförändrad, och ref. kan bekräfta uppgiften; han eger nemligen ett reseschatull af ck hvilket, enligt en deröfver bevarad anteckning, är betsadt efter detta gamla recept år 1812, och hvars yta ännu ser helt ny ut. Silving af ballonsaft. Af F. W. Mazavarpr. (Polyt. Centralblatt. 1865.) Det händer stundom att hallonsaft blott kan med svårighet silas klar och härigenom undergår en menlig förändring. Man kan fälla ut det förändrande grumlet genom tillsats aflitet skummad mjölk: hvarmed saften -omskakas väl: och sedan femnas i hvila, tills grumlet utfällt sig och den klarnade saften kan afhällas. Mjölks beredning för transporter. (Deutsche illustr. Gewerbezeitung. 1865.) I erkehertig Albrechts mejeri i Ungarischältepbarg har man gjort det rönet, att mjölk, som skall forslas längre väg sommartiden, kan skyddas emot de förändringar den annars under går vid Ning om den omedelbart efter mjölkningen afsvalas till omkring 6 värme. Så. lunda afkyld kan den forslas 8 till 10 svenska mil. utan att surna eller på annat sätt förändras. Afkylningen kan åstadkommas genom bunkarnes nedsättning i källvatten eller brunnsvatten af tillräckligt Tag temperatur, och man har på det nyssnämnda mejeriet inrättat särskilda afkylningsredskap för ändamålet. Glycerin som härvextmedel. Efter D:r Kuetznskr i Wien. (Polyt. Centralblatt. 1865). Förf. har gjort den erfarenheten att så kalladt kli i håret, d. v. 8. ytterhudens alltför hastiga affjä:lning, icke förekommes lättare, än genom i gnidning af glycerin. Verkan af detta medel är säker och utomordentligt snar, i jemförelse med verkan af alla s. k. heroiska hårmedel. Då full. komligt ren och klar glycerin låter lätt parfymera sig. så erbjuder detta nya ämne ett särskildt medel för toaletten. Glycerinen har i detta hänseende samma egenskap som alkohol: den utdrager luktämnen ur blommor och blad omedelbart, och man behöfver icke något mellanmedel för att gifva den en angenäm lukt. Till hårväxtens befrämjande har från England spridt sig användningen af spanskflugtinktur; men bruket af detta gift är alldeles icke likgil tigt. Sannt är, att det genom sin retande egen. skap litvar vätskornas omlopp i hufvudsvålen, och att man derigenom kan möjligtvis verka på hårväxten, emedan hvar hårlök icke blött är be. ledsagad af en hten oljkörtel, utan äfven af en mängd fina blodådror; och häri ligger grunden till det engelska medlets användning. Men dess bruk är icke att förorda. Erfarenheten har emel. lertid lärt att växtriket erbjuder ett annat ämne, som eger samma verkan på huden, men en läng. sammare och icke farlig; detta ämne är spans peppar. Det skarpa harts, som innehällesi dess skarlakansröda hylsor, låier lätt utdragasig af varm glycerin, hvilken derat får granatfärg. Mankan alitså bereda en bårolja af parfymerad glycerin. och genom tillsats af nyssnämnds pepparextrakt skärpa den till hårväxtolja, mer eller mindre, i mån som man finner nödigt. Glycerinen låter för öfrigt ingnida sig mycket fullkomligare, än olja af hvad slag som helst, och NR slutligen den oskattbara egenskapen att aldrig härsl eller råka i jäsnin;