drig förbise att, ehuru landshöfdingarne il Norrland ständigt klaga öfver skogens aftagande och lifligt skildra de olycksbringande följderna deraf, så hafva alla embetsmän mäktiga intressen att bekämpa, och öfvervinnas alltid, då fråga uppstår om genomgripande åtgärder mot den olofliga skogs-! esfverkningen. i I s TEKNISE TIDNING Innehåll: Utförsel af siberisk blyerts, sjövägen, från Siberien. — Ema! på glasrutor, i form afisbiommor. — Konstgjord gagat. — Guldbläck. — Enkaostik. — Guldfolieraue inskrifter på ylas, till skyltar och dylikt. — Antimonöfverdrag på koppar. — Mabognebets för hårdt virke. — Silning af ballensaft. — Mijölks bereduing för transport: — Glycetin såsom hårväxtmedel. Utförsel af siberisk blyerts, sjövägen från Siberien. PeTtrevanns Geogr. Mittheilungen, 1865. Den förträffliga blyerts, som på verldsexpositionen i London 1862 var utställd i tyska afdelningen och väckte så allmänt uppseende bland mineraloger och artister, förekommer, enligt hvad vi redan haft tillfälle att nämna (ÅA, B. 1864, n:r 196) i tre out tömliga förråder; det renaste lagret, som ligger öppet i dagen och blott är betäckt med tunn grästorf, beräknas till minst 13 millioner pud (501 millioner centner). Men den ofantliga landtransporten emellan fyndorten och Petersburg gjorde likväl varan ännu så dyr, att hon icke troddes kunna bli föremål för verldshandeln; lagren befinnas neml gen vid boderna Kureikas och Nedra Tunguskas utlopp i Jenisei, nära polcirkeln. Detta hinder har nu blifvit afjelpt cenom lagrens upptöckare, Sidorow. en rik köpman i Turukhansk, som förut utmärkt sig genom ett vackert användande af sin rikedom (han har t. ex. erbjudit regeringen en million silfverrubler till grundläggning af ett universitet i Siberien). Biträdd af ryska ingeniörofficerare, har han fått en landväg utstakad emellan blyertsJagreu och tloden Petechoras mynning; den följer poleirkeln åt och har en längd af omkring 140 svenska mil, hvilket icke i Ryssland räknas för någon lång vinterväg. Vid Petschora har Sidorow anlagt en hamn, och dit anlände i sistl. Augusti flera engelska skepp, som intogo laddningar af blyerts och lärkträdsvirke, hvarmed de återkommo till London i September, utan att vid den årstiden hafva mött nägra hinder eller svårigheter af väderleken, oaktadt de passerat utanför Nordkap och Hvita Hafvets mynning fram och tillbaka. Guvernementstidningen i Tobolsk, som kungör detta faktum, betraktar det med skäl som ett lyckligt steg till vestra Siberiens vidare utveckling, genom det härigenom öppnade tillfället att omedelbart deltaga i verldshandeln. F.wmalj på glasrutor I form af isblommor. (Polyt. Centralblatt. 1865.) j A. Schultz i Hamburg tillverkar dylika, tilll glasdörrar, jalusier, korridorfönster. m. m., tje-l1l nande rutor på följande sätt. Rutorna öfversållas, genom en fin sikt, med ett; ytterst tunnt damm af emaljpulver, och läggas sedan på plana. jernskifsor, hvilka lemnats att afkylas till om-, ring 8 under fryspunkten, samt inflyttas, jemte. i AS de på dem befintliga rutorna, i ett rum, som är mättadt med vattenängor. NVattenångorna fälla sig då på glasskifvorna i form af isblommor; men iskristallerna medtaga äfven emaljdammet, och ordna det på samma sätt som isen. Rutor-, na förflyttas sedan i en muffel och uppvärmas, småningom till nödig glödgningshetta föremaljens fastemältning. j Konstgjord Gagat. Efter dr Duo. I England förfärdigas svarta knappar, svarta smycken, m. m. af ett slags gagat, som der kallas jat, och verkligen se ut att vara slipade at det äkta mineralet, men i sjelfva verket äro pressade i formar af ett konstgjordt råämne, -hvilket till utseende och glans fullkomligt liknar naturlig : agat. Råämnet är sammansatt af stenkolstjära 2 vigter, finmalen brunsten 4 vigter, svafvelsyra 1 vigt och vatten 1 vigt. Svafvelsyran och vattnet blandas först och blandningen slås på brunstenen, hvarefter den deraf bildade degen sammanältas väl med stenkolstjäran, och alltsam-:? mans . upphettas, under jemn omrörning i en gryta. Vid inkokningen utvecklar sig något syrgas, hvaraf tjäran hårdnar. I början pöser tjä-:! ran; men så snart vattnet hunnit afdunsta, flyter blandningen lugnt. Kokningen fortsätter, tilldess en kallnad droppe af massan antager tydliga aftryck, t ex. af nageln, utan att klibba. Massan : kän då gjutas i skivor att förvaras till vidare . bearbetning; eller ock kan den gjutas omedelbart i formar. Ju långsammare dn svalnar, ju starkare blir gagaten; afkyles den hastigt, så blir den skör; den förhåller sig i detta hänseende likt glas. Bäst är att den icke får svalna fullkomligt på kortare tid än ett dygn. Skulle den efter denna tids förlopp befinnas mjuk, så att den kan böjas, är den brukbarast; den stenhårdnar i alla fall inom några dygn. Icke alla sorter stenkolstjära fördraga tillsatsen af brunsten och svafvelsyra, utan att. kemiskt sönderdelas deraf; man måste derföre anställa ett prof i emått med den tjära som ör i fråga, för att på förhand förvissa sig om dess användbarhet. Guldbläck. Af Ruemsreon. CPolyt. Centralblatt. 1865.) Lika vigter iodkalium och tttiksyrad blyoxid — det förra krossadt, den sednare pulveriserad. — sammanblandas och läggas på ett filter samt öfvergjutas med omkring 20 vigter destilleradt vatten, sjudande hett. Undersvalnandet af det genomsilade, afsöndra sig derur guldglänsande fjäll af kristalliseradt lodbly, medan ett ljusgult men glanslöst pulver stannar qvar på Itret. Efter det genomsilades fullkomliga afsvalning, frånsilas de anskjutna kristallfjällen, sköljas och afrifvas med litet gammivatten ; denna blandning utgör bläcket. Guldtärgen blir mörkare genom tillsats af litet mera iodkalium genast ifrån början. Detta guldbläck håller sig oförändradt i skrift och är utmärkt vackert. Det förändrar sig. ej heller i väl korkad flaska, på annat sätt, än att det småningom utfälles på flaskans botten; men när flaskan omskakas, blir det lika brukbart till skrifning eller målning, som när det nyss är beredt. Enkaustik. (Deutsche illustr. Gewerbezeitung. 1865.) Börus har uttänkt ett nytt slags enkaustik (antik vaxmålning), som i Rom användts af Schubert med god framgång. Målningens grund är gips, som hålles så fuktig som möjligt, och målningen anbringas med vattenfärger, blandade med tjenliga bindemedel, hvarvid färgskalan tages några toner ljusare än vanligt. Sedan grund och målning torkat fullkomligt, öfverstrykes målningen med en lösning af vax och kåda, och detta öfverdrag inbrännes medelst stark hetta. Öfverdraget tränger härvid igenom målningen och djupt in i gipsgrunden, samt skyddar begge mot fukt. Tillsatsen af kåda ger ytan och färgerna glans och bjerthet. Guldfollerade inskrifter på glas, till skyltar och dylikt. (Polyt. Centralblatt. 1865.) Den med krita väl rengjorda glasskifvan värmes på en plan jerneller metallplåt, och öfverjutes med en varm lösning af 53 korn gelatin i 8 kubiktum rent regnvatten, lemnas att svalna och halftorka, och belägges med bladguld, likasom vid vanlig glansförgyllning. När denna förgyllning torkat, pålägges en ny, med samma fästningsämne. På denna guldgrund anbringas skriften afvigt, med asfaltternissa, som får torka; hvarefter den ej dermed betäckta guldgrunden öh ST unten 0 Cheftom Ioma