— FT SR stängjen Isammanhäingande yrken upplåtits åt den I föra de tunga bergsprodukterna är isynnerliga kommun:kationsanstalter, kan med säJ ofördelaktiga konjunkturförhållanden, var Iskränkt. Enär nu nedan meddelade uppItade från sagde berättelse, följer således, latt en väsentlig del af de uppgifnatillverkI flutna äfvensom innevarande år komma att ingalunda egt. Bland dee skogsprodukter, som under år 1863 från riket utfördes, voro följande de betyd ligaste, nemligen: Bräder och plankor... 1,748,000 tolfter. Brädstump ............. 332, Bjelkar och sparra 866,000 stycken. Master och spiror.. 17.000 Sleepers 25.000 tolfter. Stäfver af bok och ek m. m. 10,452,000 stycken. NEN: 396,000 centner. Trävaruexportens ansenliga tillökning under sednaste årtionden visar sig vid jemförelse mellan nu meddelad uppgift och hvad utförseln af skogseffekter under åren 1843. 1853. utgjorde, memligen: Bräder och plankor... tolft. 498,000. 915.000. Brädstump ...... sosse 330. — 174.000. I Bjelkar och. sparrar ... st. 183,000. 576.000. aster och spirorm.m. 6,500. 10,000. Stäfver. nn 7,009.000. 6,413.000. Tjära... t:r — 61,000. 45,000. d) Bergshandteringen. Anda till sednaste tider har bergsbruksrörelsen näst jordbruket ansetts för svenska folkets förnämsta och vigtigaste nåringsren: och bergverkens effekter hafva under rhundraden utgjort Sverges hufvudsakligaste och värderikaste exportartiklar. Bergshandteringen har varit af konung och ständer vida mer än någon annan af landets näringar, omhuldad med privilegier och skyddsförfattningar. Men just de förmåner, som beviljats till skydd och understöd för )bergverkens egare, synas hafva hämmande inverkat på denna närings naturliga utveckling och förkofran, hvarföre också bergshandteringen uti nästan alla riktningar gjort mera märkbara framsteg sedan genom sagde särskilda privilegiers upphäfvande idkiandet af bergsrörelse och dermed allmänna företagsamheten och industriella verksamheten. Emedan möjligheten för de inuti landlet belägna vidsträckta bergslagerna att kunna till allmän och enskild fördel bearbeeta och till afsättningsorterna framhet beroende af lättade och ändamålsenkerhet motses, att bergsbruksnäringen med hänsigt till ej mindre produkternas mängd än vinsten för hela landet af dessas tillhandahålbnde åt verldshandeln, skall komma alt lögst betydligt utvidgas och förökas efter de nya kommunikationernas fullbordande. Den angående bergshandteringen sednast offentliggjorda berättelse är afgifven för år 1863: under hvilket år rörelsen vid bergverken i anseende till dåvarande vinters för alla transporter menliga beskaffenhet samt jemförelsevis med nästföregående och efterföljande år inom de flesta orter mycket ingifter å bergverkens tillverkningar äro hemningarne betydligt understiger de belopp, som evahanda berättelser för sednast förupptaga. Tacktjernstillverkningen utgjorde under år 1863 i rundt tälsossssesssessern centner 4,270,000. 5) Gjutgodstillverkningen d 318.000. Stångjernstillverkningen dito. Jernmanufakturoch ståltillverkninningarne ditO......ssssssssssssrseresnnnene 549.000. Kopparoch nickeltillverkningen d:o — 46,000. Blytillverkningen dito. Zinkmalmbrytningen Stenkols dito kubikfot 1,450,000. Nu uppggifna bergseffekters tillverkning utgjorde år 1843: år 1853: följande boelopp, nemligen: Tackjernsttillverkningen ctr 3,105,000. 3,422,000. Gjutgodstiillverkningen ...... 161.000. —263,000. Stångjernsstillverkringen.... 1,605,000. 2,529,000. Jernmanuffakturtillverkninen 245.000. 383.000. 22,000. — 41,000. BEN sossessere iseessrnrnse Koppartilliverkningen Blytillverkningen.. 1,700. 4,900. Zinktillverkningen... ev 500. Enligt export-tabellerna utgjo:de utförseln från riket år 1843: år 1853: år 1863: af tackjen, ctr — 19,200. 2,300. 236,000. j annat gjut; jem 2 .21,000. 13.500. 32.000. . 1,336,000: —1,994,000. — 2,176,000. ! . manufkturjern om stål 151,000. —189,000. — 227,000. kopparjemte kopparnickel 12,500. 32,000. 37,000. , zinkblände.. —— —64,615 e) Falyrikerna och manufakturerna samt — ! deras tillverkningar. De fahbriker, som under år 1863 voro i li gäng, uttgjorde ett antal af 2473 och det! 1 vederbiörande embetsverks berättelse upp li gifna värdet af deras tillverkningar under sagde år 66,535,000 rdr. De fabriksoch manufakiturinrättningar, hvilkas tillverkningar hadw högsta värdet, voro socker-raftineringsveerken, med ett uppgilvet tillverkningsvärede af mer än.... rur 13,153,000. klädesoch ylleväfnadsfabrikernass med dito af.......... 10,910,000. tobaksfatbrikernas med dito af 6,456,000. mekaniskka verkstädernas med dito ........ .. . 5,929,000. bomullsgarnsspinncriernas och bomullsväfnadsfabrikernas med dito af.........ms nns 5,000.000. 6) läderfabrikernas med dito af 4,809.000. pappersbrukens med dito... .. 2,858,000. j Å j Tio år förut eller 1853 utgjorde värdet å : fabrikernas tillverkningar blott RR 38,069,000. : och 20 är förut eller 1843 al; lenast........s.seosereresen ser esrr 24,745,000. i Den relativt största tillökningen uti till: verkningsvärdet under dessa 2:ne årtionden visar sig för mekaniska verkstäderna, hvil; kas tillverkningar år 1843 ber räknades utgöra. . rdr 552.000. t och år 1853 1,578,000. samt år 1863... 5,928,000. (Slutet följer.) 3) 1 centner :— 110 Pr. Pfund. ; f 6) Under år 1861 uppgick värdet å mekaniska bomullsspinneriernas tillverkningar till ej mindre än 13,345,000 rdr, och bomullsväfnadsfa-a brikernas till 5.325,000 rdr. Ehuru 1863 årsl tillverkningsvärde för dessa tvenne slags fabriksinrättningar understeg 1861 års med nära 13,670,000 rår, öfversteg värdet å samlige fabriksttillverkningarne år 1861 endast med 8,072,,000 rdr dessa tillverkningars värde årl( 4000 -— Fn