Jords skötande och att sjell tillgodonjutal. atkastningen af derå använd större omsorg och ökadt arbete samt nedlagda kostnader. Det i mångfaldiga hänseenden välgörande och inflytelserika s. k. skiftesverket blef redan i början af detta århundrade infördt inom rikets sydligaste landskap. Några år derefter utsträcktes tillämpningen af enahanda författning till en annan genom jordens samfällighet mer än de öfriga lidande och i sitt jordbruk tillbakasatt provins. Under sednare hälften af 1820-talet utfärdades den hela riket omfattande skiftesstadga, som allt edermera, under en tilltagande allmän belåtenhet med denna författnings både angifna syftemål och visade resultat, varit tillämpad. Då största delen af de särskilda jordegendomar, som tillföljd af verkställda skiften uppkommit, måst förses med ny åbyggnad och ny stängsel, samt de flesta husen i de skiftade byarne måst nedrifvas och andra byggnader på längre eller kortare afstånd derifrån uppföras, har skiftenas fullständiga utförande varit förenadt med högst betydliga kostnader och deltagarnes tillgångar ofta öfverstigande bidrag. Dock som dessa kostnader och bidrag till allra största delen utgjorts genom arbeten och naturaprestationer af vederbörande jordegare, så är det icke möjligt att uppgöra någon beräkning öfver det sammanlagda belopp, hvartill sagde kostnader jemte för öfrigt utgjorda bidrag för de genom skiftena föranledda nybyggnader och förändringar i stängseln samtsättet för jordens skötande i sjelfva verket uppgått. Skulle detta belopp kunna med antaglig fullständighet uppgifvas, komme detsamma att onekligen visa sig vida öfverstiga alla andra för befrämjande af svenska näringarne och förbättrande af landets ekonomiska tillstånd under samma tid använda summor. Enligt de tabellariska uppgifter, som åtföljde ofvan åberopade betänkande, hade under den tid, eller åren 1834—1857, som den deruti meddelade utredning af landets ekonomiska ställning afsåg, jorden blifvit uppmätt till både inoch utegor vid 23,825 mantal eller nära 36100 af all i mantal satt svensk jord. Den sålunda under denna tidrymd uppmätta jorden utgjordes af. 8,106,000 qvadratref åker, 10,761.,000 äng, 2,208,000 odlingsmark, 50,639,000 ? skogsoch annan Mm ÖU Ä a X r OVOÄ rr I — utmark eller s. k. afrösningsjord. Under åren 1856—1860 hafva enligt länsstyrelsernas för dessa år afgifna berättelser 4840 mantal undergåltt laga skiften, dervid 2,600,000 qvadratref åker, 3,002,000 äng, 485,000 odlingsmark 15,917,000 afrösningsjord blifvit skiftade. De vid verkställigheten af dessa skiften till utgående i kontant bestämda ersättnin garne uppgingo till en summa af 4,942,000 TI r. Vid den uppskattning af all fast egendoms värde, som under år 1862 verkställdes för bestämmandet af det belopp den i förhållande till hvarje fastighets då uppskattade värde utgående bevillniogsafgift skulle utgöra, värderades de sådan afgift underkastade jordbruksfastigheterna inom rikets samtliga län till............ rdr 1,527,214,000. Vid 1863 års enahanda uppskattning höjdes dessa fastig: heters sammanlagda värde till 1,531,497,000, men med afseende å de under sednast förlidna år nedtryckta spanmålsprisen och andra på egendomsvärdet menligt inverkande förhållanden, minskadesifrågavarande fastigheters uppskattningssumma då ill osossese enes asarna FAP 1,817,435,000. b) Boskapsskötseln. Åt denna inom alla delar af riket idkade och i anseende till ymniga fodertillgångar och andra gynnsamma förhållanden naturliga näring har först under sednare åren egnats den uppmärksamhet och omvårdnad densamma, i betraktande af dess stora vigt för landets samtliga invånare, obestridligen förtjenar. Deremot tyckes den numera utöra det förnämsta föremålet: för dtill andtbrukets befordrande och näringslifvets utveckling inom de flesta landsorter bildade hushållssällskapernas verksamhet. Följderna af nysstämnde sällskapers och deras afdelningars samt landtbruksakademiens nitiska bemödanden för en förbättrad och mera vinstgifvande boskapsskötsel hafva, liksom de af svenska regeringen och representationen i samma syfte vidtagna åtgärder; redan hunnit visa sig mycket tillfredsställande. Den öfverallt i landet ådagalagda håg och önskan att erhålla bättre kreatursracer och tillvägabringa en fördelaktigare behandling af ladugårdarnes produkter gifva dessutom grundade anledningar till den förhoppning, att inom en föga aflägsen framtid efkastningen af en rationelladugårdsskötsel skall kunna räknas bland landets värderikaste exportartiklar. Enligt samman.rag af de uppgifter, som dels förekomma i ofvannämnde af länsstyrelserna för år n 1856—1860 afgifna berättelser och dels infordrats af merbemälde komitå, skulle de öfver vintrarne framfödda kreaturens antal utgöra: hästar ...........0 omkring 400,000 st. tjurar och oxar — , 340,000 — 1,110,000 1, — 465,000 des —1,550,000 evin . 460,000 2) Skogarne och trävarurörelsen. Enligt uppgjord och i afgifvet komitbetänkande a! den 28 Juni 1856 införd beräkning, ansågs med säkerhet kunna antagas, att den växliga och åtkomliga skogsmarken i Sverge utgör 1123.39 svenska qvadratmil eller 145.600.000 qvadratref 4). hvaraf, enligt skogsstyrelsens i April. 1862 afgifna berättelse, de allmänna skogarne upptaga en rymd af 10,752.000 qvadratref 3enom fortgående odlingar eller skogsmarkens förvandling till gräsoch sädesbärande fält samt en den ärliga tillväxten öfverstigande afverkning af skogarne, har den med skog bevuxna arealen under sedAN rm mm mm STR GC. A m oc på AA näbb OR ERO a v cS