Bidrag till kyrkoherden Lindbäcks historis. Under denna rubrik meddelar GöteborgHaudeilstidning en för några veckor sedan till tidniogen insänd uppsats, i hvilken förekomma anuspeluingar på af Lindbäck tidigare begängna dåd af samma beskaffenhet. som dem, tör hvilka han nu står anklagad och till hvilka han erkänt sig vara saker. Vi meddela här det faktiska af denna artikels innehall: . För omkring 30 år sedan bodde i O:s socken på D—l—d en backstugusintare, som, bland andra mer och mindre kända snedsprang, en gång knep en skinka! men derför icke kunde straffas å annat sätt än med klicknamnet Skinkesven . PSkinkesvens? son — gemeniigen kallad Skinke anders? — var vid samma tid, säsom han sjelt helst uttryckte sig: Fattig nybakad sockenadjunht. Fick derför inackordera sig hos den amle aktade och förmögne possessionaten Å. på S. S:rds Sin; etter några års förlopp och sedan . — som var enkeman och barnlös — varit nog oförsigtig att testamentera 25,000 rdr rmt till fond för en slöjdskola i staden W., slutade A. i allsköns tysthet och utan veterlig sjukdom sina dagar; sockenadjunkten deremot var så iycklig att utan skuld, kunna uppvisa köpebref på den aflilnes haltva fasta egendom, samt såsom uppsättare och vittne å ett sednare testamente, för sin andra hustru taga vara på såväl den återföds halfva egendomen som öfriga förmögen heten. Många rykten smögo omkring i orten öfver den gamle Å:s hastiga död och lika hastiga begratning; men dervid stannade det ocks Förbemälde egendom försåldes och köpekontraktet stiliserades så. att egendomen forst afträddes sedan adjunkten fått pastorat. Sedan köparen kommit till nyktert niedvetande af sm handel, blef han törst grubblande, sedan supare, slutligen vansinnig. ågra är sednare bosatte sig i en grannsocken e iildre, i orten obekant läkare, assessor L:m, hvilken ansågs ega något kapital. Med denne rjorde snart hr adjunkten så intim bekantskap, att den förstnämnde flyttade till den sednare och, efter hvad det berättades, med houom uppgjorde lifstidskontrakt ; afled bastigt! be; aids, ärides och glömdes. Lika oförmodadt som personor afledo i hr adjunktens omgilning, fick samtidigt en och ann: ny verldsmedborgare, till och med bland n väardsba:nen, skada dagsljuset. och, eburu må tungor. med bedröfvelse och harm i hjertat. klan. drade barnfadern, måste dock de fattiga tiga när kappan ötverskyide lasten, Hsndelstidningens u:gifvare har ock stått i vågou beröriog med mannen, hvarom hen erinrats genom ett tillfälligtvis funnet bref