Förgiftningarne i Silbodal. Utom de tre mord gmnom förgiftning kyrko. herden Lidbäck nu erkänt och hvarom ransakniug förevarit vid Nordmarks häradsrätt, inne hålla domstolshandlingarne för ransakningen d. 1 Maj följande berättelser om kyrkoherdens medicinska verksamhet: Söndagen före sistl. jul hade kyrkoherden på eftermiddagen infunnit sig i Annika Nilsdotters i Arjeng stuga. Hon var vid kyrkoherdens an: komst sjelf ej tillstädes, men hennes 23-årige son, hvuken 1 flera manader varit plägad at benröta, befann sig hemma. FElter att hatva gjort sig underrättad om gossens tillstand, framtog kyrkoherden ett papper ur rockfickan, hvarur han hällde ett hvitaktigt pulver i en kopp. hvarefter han tog litet spad ur en på elden 1) spisen stående gryta samt blandade det tillsam mans med pulvret. Under denna sysselsättning återkom Annika i lagom tid, för att se kyrko: herden, hvilken af henne icke blifvit anmodad om något slags medikament, ingifva sonen den tillagade röran. Hvad slags medikament det var, visste hon icke, men på gossens väst hade af tekoppens innebåll spillts ett par droppar. som varit hvitaktiga. Etter intagningen had kyrkoherden tillsagt Annika att noga skölja kop pen samt slå bort sköljvattnet, hvilket hon gjort. ehuru denna tillsägelse förvånat henne. Kyrkoherden hade deretter afrest. och omkring en timma förgatt, då sonen tått uppkastningar, som forttarit hela qvällen och pålöljande natten. Såsom kyrkoherden tillsagt, hade modren gilvit so nen hätresoppa och, sedan denna tagit slut, vatten; men det onda hade deraf tilltagit, hvarjemte gossen fått utsot. som dock efter ett par uttömningar upphört. Sedermera hade gossen insjuknat samt legat orörlig i sängen under åtta dagar, hvarunder han icke kunde förtära det minsta; men småningom dock tilltrisknat. Angående denna sak, har ett vittne, Anders Andersson, hvilken varit pastorn toljaktig till den sjuka, bekrättat Annikas uppgift, och har doktor-Örtengren derom vidare berättat, att mamsell Ågren samma söndag kommit på be-ök tili doktorns, uppgitvande att kyrkoherden skjutsat henne dit samt fortsatt tärden till en sjuk i År jeng. Annika Nilsdotter, som under päföljande vecka varit 1 arbete hos doktorns hade för honom omnämnt, att hennes gosse ett helt dygnp lidio ar häruga uppkastningar efter att hafva intagit det af kyrkoherden honom gifna medikamentet. Det hade förundrat doktorn, att kyrko herden, då han berörde söndag höll utanför doktorns dörr, icke anmodat honom att medfölja till den sjuke. Doktorn, som at Annika eriarit, att flytnivgen ur det öppna såret ä gossens ben upphört etter wmedikamentews intagande. hvaremot gossen svnllnat om litvet, hade foreskrifvit grotar, så att säret åter skulle öppna sig, och under förmodan, au svullnaden da ätven skulle försvinna. Hord öfver denna omständighet har kyrkoherden uppgivit, att han sä otta törut besvärat doktorn, att han nu icke ville anmoda honon: au tillsammans med sig besöka den sjuke på söndagseftermiddagen. Öiver den omständighe ten, att kyrkoherden varit så noga med, au koppen efter intagningen skulle sköljas väl, oci: skoijvattuet bortslas, har han icke kunvat afgilva någon nöjaktig törklaring. annat än att medika mentet varit ect vanli t kräkpulfver, fom lem nade elak smak i koppen. I våra redogörelser tor den med kyrkoherden halina ransakninz är förut omnämdt, att er sjuk dräng. Daniel Danielsson i Kleivane, hösten 18v4 iätt sig ullsänd en flaska med droppar, hvarat han intagit något samt efter hvarje iu tagning fat svåra uppkastningar. Daniel Daniclssun, hvilken afled natten till den 28 April har ior ett par personer, kort före sin död, uttalat misstankar mot flaskans innehall. Vidare har ett vittne, Oiof Pettersson, berättat, att han vid ett tillfälle förliden höst skjutgat rothjunet Per Olsson från Kietvane, der han en ud varit underhållen, till hemmanet Gerud, hvarest han vidare någon tid skulle törsörjas. Unter färden hade ett uppehåll gjorts vid Silbodals prestgård, der Per Olsson varit inne hos kyrkoherden i expeditionsrummet och emottagit nattvarden. Färden hade efter kommunicerandet fortsatts, men hunnen ! mil från prestgården hade kommunikanten fått hältiga uppkastningar, hvilka tortfarit etter ankomsten till Gerud, der Per Olsson blifvit sjuk.