Rättegåugsoch Polissaker. Den betydliga stölden hos urmakaren Ingman. Uti gårdagens nummer af tidningen omnämndes i korthet att de tjutvar, hvilka natten till den 29 sistl. Dec. förötvade den djerfva stölden hos urmakaren Engman, uti hans i huset n:r 13 vid Storkyrkobrinken belägna verkstad, då 2 åttkantiga amerikanska väggur och öfver 100 fickur, dels af guld, dels af siltver, jemte en mängd urkedjor och urnycklar, allt till ett sammanräknadt värde af närmare 4000 rår, tillgrepos, nu ändtligen blifvit upptäckta, äfvensom att den ena af tjufvarne, förre guldsmedsgesällen Nandelstadt eller Söderberg, sedandess aflidit, samt att den andra, förre sotarlärlingen Wallander, blifvit den 23 i förra månaden häktad i Hudiksvall, derifrån i går afton med fångförpassning hitkom. ystiska och för såväl hr Engman sjelf som hans arbetare menliga dunkel, som hittills hvilat öfver denna stöld, är nu således skingradt. Tillpapper skedde, som sagdt är, natten till den 29 ec. och anmäldes ofördröjligen till polisen, hvar: jemte hr Engman icke allenast lät i tidningarne införa en noggrann förteckning på de bortkomna uren, upptagande nummer och beskaffenhet för hvart och ett af dem, utan ock särskildt trycka densamma, hvilket aftryck kringskickades till de flesta urmakare i riket. Spaningar efter tjufvarne vidtogos genast, men förg s, hvartili mycket bidrog att stölden, såsom nu blifvit kändt, begicks sent på morgonen, derigenom den vanliga åtgärden, då någon sådan föröfvats, att hos de under polisens uppsigt stående straffade personer efterhöra om de varit hemma i sina bostäder under natten, var utan äsyftad ledning för brottslingarnes upptäckande. Saken lemnades derför åt framtiden, som ock hade sig förbehållet att reda densamma. Hos en urmakare i Östhammar, hvilken äfven bekommit ett exemplar af hr Engmans tryckta förteckning å det stulna, inställde sig nemligen i början al Maj ett par Personer och till salu utbjödo några silfverur af je från Engman tillgripna, men urmakarcn våade icke antasta karlarne, utan tillskref endast ir Engman om förhållandet. Saken delgafs straxt polisen och tvenne konstaplar, hörande till den detektiva afdelningen, skickades genast för att gripa de båda misstänkta, men hvilket först lyckades i Hudik vall, genom dervarande stadsfiskalen Kindborgs medverkan. Vid af ho nom, som förut varit polisöfverkonstapel här : Stockholm, med Wallander hållet förhör nekade denne i början till all vetskap om olfvannämnda stöld, påstående att de klockor, dem han velat sälja i Östhammar och af hvilka han ännu vid häktandet hade några qvar, voro för besparad arbetsförtjenst köpta hos handlanden Silo i ba zaren ä Norrbro; men gjord uppmärksam derpå att uren bevisligen voro at de från Engman stulna. erkände slutligen Wallander att han varit del aktig i brottet, dock skyllande dess planerande och egentliga utförande på Nandelstadt. Wal Jander berättade derefter att denne, som lika mer Wallander, blifvit straffad för tredje resar stöld, en tid före tiligreppets föröfvande besök honom och omtalat att han visste en urmakare, hos hvilken de lätteligen skulle kunna stjäla; at Wallander efter något betänkande lyssnat til förslaget; att de bäda morgonen den 29 Dec begifvit sig till huset, der Engmans verkstad är och klockan emellan 6 och 7, sedan husporter blifvit öppnad, ingått i förstugan, hvarest Wal lander stätt på vakt såväl medan Nandelstad endera med falska nycklar eiler dyrkar, hvilket dera kunde ej Wallander uppge, öppnat de både låsen till verkstadsdörren och dess bom, som oci då han varit inne uti verkstaden och tillegna sig sakerna, som nedlagts i en påse, den Wal lander haft med sig; att Nandelstadt dröjt rummet ungefär en qvarts timme, derunder Wal lander. för att afvärja alla misstankar, satt bom men för dörren, men vid gifvet tecken från Nan delstadt åter borttagit densamma; att de sedar förfogat sig, Nandelstadt bärande påsen medd mindre sakerna och Wallander de båda vägg nren, till en sopbacke nedanför stenhuggeriet vi Nybrohamnen, der de. alltjemt gynnade af de rådande mörkret, skiftat rotvet midtitu; at Wallander gömt sin del emellan ett pa stenar i närheten af sopbacken, men efter en ti tagit hem godset tiil sin bostad uti huset n:r 2 vid Baggensgaton, hvarest han förvarat det unde veden i sitt vedkontor; samt slutligen att ha belånat de flesta uren å assistansen och sedan pan: satt assistansscdlar illiga pantlånar Ett af gulduren hade han skänkt till qvinsper sonen Johanna ohh SR vart unde ho vom sammanboende ac vilken, då errät MÅS om hulfvudmömerterna i Wollonders be