härför är framför allt folkets allmänanda,: hvilken i intet land i verlden PAGE sig på: ett så imposant och upplyftande sätt som i unionen, der de mest storartade allmänna anstalter uppstå, icke genom statsanslag,: utan genom privatmedel, genom rika patrioters frikostighet. Hvilket annat land kan väl uppvisa sådana privatinstituter som Astor Library och Cooper Institute i Newyork samt Girards College i Filadelfia? Till de båda sistnämudas grundläggning anknyta sig vågra intressanta minnen. Girard hade såsom fattig matros utvandrat från Frankrike, hade i Louisiana förtjent mycket penningar såsom skeppskapten samt igynnerhet genom resningen på ön Haiti under Toussaint Louverture riktat sig, emedan många i Haiti bosatta fransmån vid upprorets början lemnade sin förmögenhet åt honom att förvaras, men de flesta af dem omkommo med sina familjer i de sedermera inträffade striderna, så att många betydande summor förblefvo i Girards ego, utan att någon, trots alla möjliga uppmaningar, anmälde sig att utbekomma dem. När Girard dog, testamenterade han flera millioner dollars till grundläggande af ett barnhus för 500 faderoch moderlösa barn i Filadelfia, men blott med det sällsamma vilkoret, att ingen prest, af hvad religiös bekännelse han vara månde, någonsin finge stiga ö!ver denna barnafristads tröskel. Till följd af denna klausul drog regeringen i betänkande att mottaga gälfvan; men de berömdaste jurister i riket (ty i unionen finnas inga kronjurister), hvilkas utlåtande infordrades, öfverensstämde i åsigten, att ingeuting okristligt låg i denna föreskrift samt att den kristliga staten också obetingadt kunde mottaga gåfvan; ty Girard hade uttryckligen påbjudit, att bibeln skulle läsas en timme dagligen af verldsliga lärare och förklaras för barnen. Men den heliga skrift är grundvalen för alla kristna reliionsläror. På grund af detta juridiska utåtande mottog s:aten gålvan, och nu reser sig en prakibyggnad, i hvilken 250 föräldralösa gossar och 250 flickor erhälla uppehälte, vård och undervisning samt, så snart de blifvit utbildade för det praktiska lifvet, bli försörjda genom anstaltens egen försorg. Coopers institut för moralisk, fysisk och intellektuel kultur har uppstått i ändamål att förskaffa arbetsamma unga personer möj lighet till en allmän vetenskaplig utbild ning. Cooper hade sjelf en gång varit en mycket fattig daglönare, som i början af detta århundrade fann sin utkomst genom att på Newyorks gator hopsamla och försälja jernoch kopparskräp. Tio år sednare kunde han redan förestå en fabrik för kopparplåt, och år 1852 var han redan en man, hvars förmögenhet gick på millioner. Han förklarade öppet, att han sjelf så ofta i sitt lif kännt, huru hämmande bristen på kunskaper inverkar på menniskans utveckling och på hennes gagnelighet för samhäl let, att han beslutit grundlägga en anstalt, der unga personer, efter att ha åtnjutit den vanliga skolundervisningen. gratis kunde ut bilda och fullkomna sig i alla tekniska vetenskaper. Intressant är, att direktionen, som består af borgmästaren samt flera kommunalråd och jurister, enligt grundläggarens uttryckl ga föreskrift, äfven måste räkna en tidningsskrifvare blanu sina medlemmar. Newyorks samtliga tidningsskrifvare ega nemligen bland sig utse en representant, som deltager i institutets förvaltning. På detta sätt kan pressen icke besvära sig öfver nägra missbruk, ty den har sjelf säte och stämma i anstaltens förvaltning och ledning. I Amerika har man för längesedan lärt sig inse och uppskatta pressens värde och inflytande. Men hvarest sådana anstalter som de nu beskrifna kunna uppstå af privata medel, der är det ej att befara, att det Smithson ska institutet länge skall förbli en ruin, att de genom branden de särskilda samlingarne förorsakade skadorna länge skola bli kännbara. I fall anstaltens egna medelicke förslå, skall nationens allmänanda säkerligen hjelpa till, och redan inem kort torde en sidobyggnad (det är att hoppas något ändamälsenligare och mera praktisk än den första) åter resa sig ur grushögarne, i hvars åt vetenskapen och framåtskridandet helgade salar den humane grundläggarens ädla motto: att bidraga till kunskapernas för. ökande och spridande bland menniskorna?. ånyo skall förverkligas. mma