dels timmas tid anlände ännu flera män, alla i små sällskap af två eller tre, alla begagnande sig af samma ord och samma försigtighetsmått. SJettE KAPITLET. Balen, Då klockan slagit nio började gästerna anlända till det fordna guvernörspalatset, och omkring klockan elfva voro salongerna fyllda och den första kadriljen börjad. Den stora salongen var lysande. Guldet på officerarnes uniformer och juvelerna i damernas lockar strålade iskenet af hundratals vaxljus, visserligen illa placerade, men som dock spridde ewt bländande ljus. En viss förstämning, till en del beroende af det rum der festen gafs, hade emellertid utbredt sig öfver sjelfva festen. Man sög kanske här för många af dessa nya ansig ten, som man icke eljest sett i sällskapslifvet: män med hårda drag, hvilkas förlägna tystnad tydligt säger att de ej känna sig hemmastadda i en krets, dit de icke egentligen höra; qvinnor, som tro sig visa att de äro vana vid den finare sällskapstonen derigenom att de tiga som murar, se allvarsamma ut och lyfta hufvudet högt, utan att veta att de just sålunda visa sig vara motsatsen af hvad de önskade vara. Dertill kom minnet från den tid, då i dessa salonger endast sammanträffade allt hvad Buenos Ayres, så demokratiskt i politik, så aristokråtiskt i sällskspslifvet, då för tiden egde fint, bildadt och elegant. Och kontrasten af det förflutna mot det närvarande frambringade kanske också denna förunderliga tystnad, som alltid vid stora samlingar betyder antivgen något mindre eller något mer än man tror.