valrllacn Skulle KunHa foragupa Slå. AAVss deremot, der endast en ständsförsamting ned sinsemellan stridiga intressen och strätvanden, icke en folkrepresentation i egentig mening, hvart tredje år sammanträder och der regeringen i följd häraf och genom in exklusiva lagstiftning rätt på det vidsträckta område, som man kallat den ekonomiska? lagstiftningens, i verkligheten är I det närmaste enväldig, i ett sädant land måste en revision af landets administration och regeringens husbållning med statens medel ega en helt annan vigt; ty det är ler för representationen lika omöjligt att, med den sorgfälligtet ärendenas vigt kräfver, omedelbart under sina allmänna sammanträden granska de offentliga angelägenneternas behandling under hela den föregående statsreg eringsperioden, som det i de lesta fall skulle vara fåfängt att, under riksförsamlingens splittring på fyra kamrar af den beskaffenhet som de våra, söka afvinna oranskningen några resultater. Det är emellertid naturligt, att de förde lar i konstitutionelt hänseende, den i Sverge organiserade statsrevisionen relativt innebär, till en icke ringa del gå förlorade derigenom att ledamöterna af de båda så kallade första stånden i allmänhet söka tillbakavisa hvarje anmärkning och gerna skulle reducera hela revisionen till en summeringsmekanism; och de få anmärkningar, som lyckas genomgå voteringarne inom revisionen, förqvälvas icke sällan af samma stånd, då riksdagen trädt tillsammans. Men detta allt ouktadt har statsrevisiouen under närvarande förhållanden en stor politisk vigt, och kan densamma, om äfven endast bor vareoch bondeståndens ledamöter göra sin pligt, verka oändligen mycket god!; ty det ir under debatter, hvaruti alla fyra ståndens ledamöter deltaga, icke möjligt att de upp lysningar som meddelas skola städse törtela all inverkan på besluten; och om ätven dessa sedermera skulle i stånden undertryckas, kunna de likväl icke undanryckas offentligheten, som gifver desamma ej allenast mänydubbel spridning, utan älven förstärkt betydelse. I deva, säs m i flera andra tall. mäste pressen hos oss supplera statsförfattningens brister; och vi misstaga oss troli gen icke, då vi bysa det förmenande att vederbörande myndigheter och embetsmän, som gjort sig skyldige till afvikelser strån plistens och det rättas bud, hysa minst lika mycken fruktan för den offentliga framställningen deraf, som för det ansvar lagen kan älägga dem. Naturligtvis kan dock en tidning allena icke fullgöra detta värf med den fullständighet som vederborde, allraminst då fråga är om en ssatsrevision, sådan som den sednast afslutade, under hvilken till den mångfald af ämnen, som hittills utgjort föremål för statsrevisionens granskning, kommit flera nya af utomordentlig vigt för statens poltiska och finansiella anseende och beständ. Vi kunna i allmänhet endast i korthet redogöra för de anmärkningar och upplysningar, som den innehållsrika revisionsberättelsen innefauar, helst vi göra oss till en pligt att äfven kortligen meddela hvad ve: derbörande i de algifna förklaringarne kunnat hufvudsakligen till sitt försvar andraga. Ehuru de flesta af de anmärkningar, som vid statsrevisionerna förekomma, åtminstone medelbart träffa regeringen, under hvars öf verinseende embetsverken lyda, fiunas dock åtskilliga, som knwnna anses egentligen drabba endast de högre eller lägre myndigheterna, under det alt andra direkt angå fel eller försummelser å regeringens sida. För att lätta uppfattningen af de till hvardera af dessa kategorier (regeringen eller auktori teterna) hörande anmärkningar, skola vi särskildt upptaga dem och börja således med statsrevisorernas Anmärkningar emot regeringen och särskilda departementer af kongl. kansliet. Få dagar efter det att revisorerna sammanträdr, afläto de, såsom bekant är, en skrifvelse till justitiestatsministern, hvilken väckte betydligt uppseende, icke blott der före att delegerade af representationen, bvilka blott till en mindre del bestodo 1 tj st al g m s re v ir äl el fc D T) u st st 1 v a le le d eg fe h li il d si Ti ER mt me NN a mt bi militärer, visade sig fullt beslutne att taga reda på landets försvarsverk, hvarmed stän derna hittills icke tagit vidare befattning. än att de, dels i förlitande på regeringens ord, dels ock under misstroende derull, he: viljat större eller mindre anslag till militärväsendets uppehälland:, utan ätven emedan revisorernas begaran angick utbekommandet af upply-ningar rörande dei närvarande tillståndet i denna ömtåligv förvaitningsgren. Man kan icke myc ket förundra sig att en regering, son dittills kuappt hört annat än lofsånger. skulle komma i ett visst bryderi vid denni oväniade begäran, som just icke uttalade nä got obegränsadt förtroende, och derjemt innebar ett stort steg till utöfvande af en verklig kontroll å regeringen från folkmaktens sida; men hon tog, efter något betänkande, sitt parti och anhefallde skyndsami insändande af de åskade up gifterna, et beslut, som var ganska välbetänkt, emeda: en anmälan hos rikets ständer att regerin gen vägrat lemna dessa uppgifter skull ha va föranledt en icke ringa uppståndelse. Man kan emellertid icke neka att rev: sorerna med ganska mycken mederation begagnade sig af denna seger; Y de rikhal tiga materialier beträffande landets försvars krafter och regeringens verksamhet på dett område, som revisionen erhöll, hatva ickt blitvit begagnade på ett sätt, som kunna kompromettera statens intresse gent emo utlandet eller visat någon benägenhet a klandra. Tvärtom synes det mera vara i sakvaden al alla lotord öfver administratio nen i detta fack samt i de uppgifter son framläggas och i det som tydligen framlyser emellan raderna man måste söka revisionens omdöme öfver vårt militärväsende, än i den tryckta redogörelsen. Bå t. ex. omnämnes att 31 stycken gröfre refflade ka noner af stål, 12 stycken dito af jern, jemte savettage m. m. innan kort kunna vara att tillgå, men icke att en enda dylik kanon ännu förefinnes; vidare omtalas, att de uti förråden befintliga infanterigel vär äro af en myckenhet olika modeller, I ?hvilket mindre fördelaktigt inverkar på aklintakicklioheten? m. m.: