från begynnelsen i beräkning ppå att blitv folkrik?. Så längt Trollope. I Amerika byggas på sammaa sätt lång jernbunor genxom trakter och tilill ställen 4 ännu knappast någon nybygggare trängt Statens pris på land är, som mnan känner jemfördt med priset på bördig jord annor städes, ytterst lågt: men äfven i 1!2 dolla pr acre är ofta ett allt för högtt pris för de enskilde landtbrukaren att betabla i trakter som ligga långt aflägsna från den öfrig civiliserade verlden, och som haelt och hälle sakna vägar elle; andra kommuunikationsle der. Ett bolag bildar sig då, hinköper stor: sträckor af tör öfrigt väl beligeet och begär ligt land, samt bygger tvärs igenom dem en jernväg med lämpliga utgrerningar. Li kasom genom trolleri törvaudlaas nu scenen. Invandrare strömma till, lif synes öfverallt: yxan och plogen arbeta hvar nnan far fram, och jorden, hvars värde förut stod föga otver noll, stiger på en gång tillräckligt för att ge bolaget en rik atkastning på sina i företaget nedlagda kapitaler. Kauske bör man till en del tillskritva detta förhållanden nordamerikanarnes, som det tyckes, obe. gränsade tro på jernvägars förmåga att fram kalla de slumrande resurserna hos ett land. Det är skada att med denna öfverallt syn. liga höga grad af maieriel blomnstring, med denna frihet från så mycket af det i former stelnade hes de europeiska samffunden, samt med dessa talrika ypperliga alllmänna anstalter, undervisningsverk, hosppitaler, kor rektionsfängelser 0. 8. v., så nmycket skall vara förenadt som nedstämmerer menniskovännen, och att den vackra idden att inom stat och kommun de klokastee och bästa skulle styra, vid utförandet så övn:kligt strandat, så alt, t. ex. inom stadern Newyork, nästan alla municipalbefattningsar de facto tillsättas af en irländsk pöbel,, eller af de demagoger som leda denna, occh att det i Amerika snart sagdt är nog föjr att ej komma i fråga vid val till kongresssledamot, att vara en på hufvudets och karexrkterens vägnar i allo utmärkt man. Om det är saant att ingentinng bältre visar andan åtminstone hos de tiddningsläsande klasserna inom ett land med tryyckfrihet, än beskaffenheten af dess politiskka tidningspress, så får man ej derefter något högt begrepp om resultatet af de amerikanska institutionerna i allt som ej röjrer den rent materiella förkofringen, ty det lärer väl ej kunna bestridas, aw de mest spridda och allmännast lästa af de politiska tidningarne. i Norra Amerika stå lågt ner på den mätt stock, efter hvilken man i Earopa mäter. tidningars värde. Istället för att vara upphöjda och sanna äro de — lumpna och, då det så passar deras intressen, lindrigast sagdt, osanna med vett och vilja. Lägg till osannfärdighet, falhet, hätskhet, skrytsamhet och träkighet, allt fel som vidlåda dem, så är redan detta ett tillrärckligt syndaregister för alt störta hvilken iicke till skandalpressen hörande tidning som helst i ett! annat land. Jag skulle kanske ej väga fälla ett sådant omdöme, om det ej hade stöd I af alla europeiska resande i Förenta Sta terna, hvars opinion jag sett i tryck och sa! så många amerikanare och swenskar, bosatta i Amerika, som jag talat med i detta ämne. Att papper och tryck älven oftast; är dåligt, för kanske anses såsom underordnade hrister, liksom ock tunnsåddheten af väl skrifna utländska korrespondensar tiklar, till och med i den tidning. som, om man får tro den, snart skall hålla PhistoriePskrifvare i alla större städer från Mel?bourne till Spitsbergen?. Alt hela spal ter kunna vara fyllda af sådana annonser som dem man tfräffor under rubrikerna: ?Personal? och 7Medical, bevisar oemotsägligen och tydligare än volymer kunde göra, att ock i detta nya land finnes ?something rotten?. Som jag i ett al mina tidigare: bref nämnde för dig, blef kapten Ericsson uunder vär första Newyorks-sejour at en tilllfällig opasslighet hindrad, att, som ban föörut erbjudit sig, i vår närvaro ingå i detaljer rörande monitorsystemets egendomliga sidor och räita bedömande. Hindret för löftets realiserande fanns ej vid värt andra besök i Newyork, och under tvenne aftnar lingo vi då hos kapten E. afhöra omfattande och — i all synnerhet för sjöofficerare — särdeles intressanta framställningar af de ut märkande dragen hos de Ericssonska pansarfartygen. Ehuru jag anser detta ämne of dubbelt skäl för hvarje svensk böra vara af stort intresse, vill jag dock ej här försöka att genomgå kapten Ericssons före drag, då dels utrymmet ej skulle medgifva det, dels möjligen åsigterna hos en, om än aldrig så öfverlägsen och snillwik inventor, alltid lätt kunna misstänkas för partiskhet, och derföre, för den som ej grundligt gjort sig bekant med ämnet, ej ha samma öfvertygande kraft som andra ojäfviga och kompetenta personers omdöme. I Mellan kapten Ericssons första och andra soir besågo vi vid Delamaterrs mekaniska verkstad — der äfven Dictatovr är byggd — den af kapten Ericsson invennterade jätlekanonen, hvilken, om uppfisnaarens förväntningar — som jag för min rinnga del fullt l ur och fast tror — visa sig ha varit berätti sade, sannolikt kommer att viinna priset för bestyckning på tornfartyg occh sjöfästningar, framför alla andra hittillls känsa kanonkonstruktioner. Idn grundar sig på tunna valsade jernplätars stora seghet och styrka. Kanonen består af en kärna af midt savmmn NA An hullan Yr 1 1 l : I t I k I h