Jag slutar mitt kanske nog långa anförande, i det jag uppmanar hvar och en, som, lika med mig, anser den at H. M. konungen föreslagna grundlagsförändring egnad att främja Sveriges och svenska folkets fredliga utveckling och förkofran, ätven måtte högt uttala detta samt, med alia lagliga och lotliga medel, efter bästa förmåga göra denna sim öfvertygelse gällande och verka för en så lycklig utgång på den långa striden om statslörlattningens ombildning. Men må vi gå till verket utan hat, afund och bitterhet Må vi aldrig glömma att äfven de, som bekämpa detta samma af oss hyllade lagförslag, äro svenske män likasom v och att bland dem finnes mängen ädel, rät sinnig, upplyst man, som bekämpar författningsförslaget utan egennytta, af ärlig öfvertygelse. Alla tillhöra vi ctt folk, och den sanna fosterlandskärleken kan finnas hos män at hvarje menivgsskiltning, hvarje politiskt parti, endast icke hos de dåsigt liknöjde, de för sin beqvämlighet eller af feghet neutrale. Låtom oss icke glömma att alla stånd, klasser och menniskor behöfva hvarandra och att ingen medborgare, vare sig kristen, okristen eller namnkristen, kan strafflöst öfverträda den kristliga sedelagens för alla stånd, klasser och åldrar evigt gällande bud: Varer hedersamme mot hvar man: älsker bröderna; frukter Gud; ärer konungen!