langue unionssoldaterna aterlorsandas ull Norden, tfått tillfälle att med egna ögon se dessa skaror af män, som, ehuru i åldrens blomm-, genom hunger och vanvård förvandlats till invalider och vanvettingar. Bland civiliserade nationer anses det för fegt och nesligt att misshandla en krigslänge, men slafveristaternas aristokrater hafva i deetta, såsom i allt annat, sin egen moral. Vi meddela här nedan en ur Köln. Zeitung hiemtad berättelse, som en ung man frän Köln., hvilken befunnit sig i konfedererad fångenskap, aflagt inför en publik notarie och besvurit säsom till alla sina detaljer sannimgsenlig. Berättelsen öfverensstämmer fullkomhgt med andra af samma slug; den har, utom i Köln. Zeitung, varit införd i Newyorker Staatszeitung för den 24 April. PDen 2 Juli 1861 inträdde jag såsom qvartermister-sergeant i 30:de regementet Newyorkse-volontärer. Den 14 Jan. 1864 blei Jag vid Charlestown i Virginien sårad i foten och jemte 7 eller 8 kamrater tillfåvgatagen. Vi fördes först till Richmond. På marschen genom denna stad blefvo vi på det gröfsta förolämpade af elegant klädda damer, som spottade oss i ansigtet och kasade äpplen och stenar på oss. Detsamma ekedde 1 längelset, dit vi fördes, der tina damer infunno sig för att håna oss. En sädan dam visade mig en prydnad af ben, som hängde vid hennes urkedja, och sade, att den var gjord af yankee-benknotor, och alt det -kulle gä med mina benknotor på samma sätt. De andra fruntimren buro liknande prydnader, och i tidningarne annonserades att sådana voro till salu. Mitt sår förbands af en läkare, som i det hela behandlade-oss ganska vänligt. Etter tre da gars förlpp bragtes jag tillika med endra ull Andesonville i Georgia, der jag för mitt sårs skull blef integen å ett hospital, qvarstanrade der i tre månader. Dervarande läkaren, dr Woodbridge, bekymrade sig icke det ingaste om mig eller mina särade kamrater, han förklarade rent ut, att alla yavkees borde till helvete, och att han hade nog att göra med sitt eget tolk. Jag måste under denna tid sjelf förbinda mitt sår och erhöll icke ens vatten för att tvätta det, utan mäste sjelf släpa mig ut att hemta sådant. Regelmässig förpligning egde icke rum: vi erhöllo blott hvad sjukskötarne funno för godt utt gifva oss. I medlet af Maj 1864 skickades jag till krigsfångarnes läger och förblef der till min utvexling den 17 Jan. 1865. Lägret ha: e ungefär 40 tunnlands vidd och var omgifvet med pålar. Fängarne lågo der nan allt annat skydd öfver eller under sig än hvad träden och :räset kunde gifva. Ungefär fem steg innanför pallisaderingen var en liten graf, kallad the dead line, och fem steg innanför the dead line voro afträdesgroparne. Innanför och utanför var lägret besatt med vakter, som stodo på ungefär 10 stegs :afståud från hvarandra. Denna deud Ime fick ingen fånge öfverskrida; satte han sin ft imtill den, blef han nedssjuten. Menl ofta nedssköto vakterna fångarne, som höllo sig på veederbörligt afstånd frän the dead line: dettta skedde särdeles nattetid, då fångarne gimgo tili afträdesgroparne. Mellan dem ochi the dead line sågos ofta blodpölar. Vakterna eggades till att göra så derigenom, att hvarje soldat som nedsköt en fänge ehöll 1 till 2 månaders permission, Rebellsoldaterna besökte flitigt lägret och! hånade 288, särdeles då de kunde berätta om föregifna rebellsegrar. En kort tid löre presidenvalet år 1864 tände de stora glädjeeldar, emedan, säsom de sade, Newyo:kl. hade blifvit stucket i brand och 15,000 menniskor mkommit i lågorna ). Från Newyork telegraferades den 3 dennes: Konfedererade marinministern Mallory har i Pensacola gifvit sig fången åt unionskaptenen Gibson. — Konfedererade guerilleros, som kringsvärmat i grannskapet af Mobile, hatva gjort ett misslyckadt försök att mörda uniouskommendanten derstädes general Granger. Förutom de 30.000 balar bomull, som blitvit funna i Mobile, lära 100.000 vara dolda i nejden kring staden. — Konffedererude vädursskeppet Webb, tillhörande: den förra sydeskadern på Red River, lemmnade den 23 April om natten denna flod ockh å: gade, under unionel flagg, med stor hastighet nedför Mississippi, men när den passserat förbi Neworleans, hissade den koofede:xrerad flagg. En unionsångare utskickades genast på jagt och upphann EE AM mm mm möozspe fr AR Ke Bes Ess EE FR KA me AA sr omg BSZ az rata ss rs tr mat lrerade mot land och lyckades, med undanltag af 2 man, att fly, sedan d I fartyget. loch desti I Davis r IdentenJohnson, som upphäfver hindren för I domaren , I brukade skjuta sina krigstångar. I förmäler j I Davis på dennes flykt. hafva efter fiendtligheternas upphörande förWebb nägra miles ofvanför Port S:t Phillip. För att rädda sig styrde de konfedee satt eld på Webb var lastad med bomull neradt till Havanna. — Jefferson säges hafva passerat genom Charlotte (Nord-Carolina) den 23 April, eskor terad at kavalleri. — Det edik: af presihandela i det inre af sydstaterna, gör undanteg endast för sådana varor, som äro att räkna till krigskontraband. Lordöfver Chase och skattkammaragenten Mellin halva afrest till Söderns kustoch ; får att der reorgani-eera unioflodstäder, a. p k : a nella domstolar. Cuvernåren Aiken d Syd-Carolina bar häktats och Washington. — Bland de 66 sydgeneraler, som iubegripits i Johnstones kapitulation, är, icke den beryktade general Wade Hampton från Syd-Caroliva, som Ett rykte att han i en tvist med general Johnstone blitvit af denne nedskjuten; enligt ett anvat rykte följde han Jefferson Nordgeneralerna bjudit sina trupper all vidare furacering på det ocmsuperade landets bekostnad. Schotields kär skall qvarstanna i Nord-Carolina; Shermteans armå skull marschera norr-ut öfver Weeldon, Petersburg och Richmond. Sydgeneralen Kirby Smith underhandlar om att få sträcka vapen på samma vilkor som Lee. — Vid Cumberland Gep hafva 900 konfedererade sträckt vapen. — En order från krigsd-partementet i Memphis förordnar, att kovfecererade soldater, som icke före den 25 April aflevererat sina vapen, skola be handlis som rebeller och ej som krigsfån