SER MMMM SN m uu N UTRIHEN. FRANKRIKE. En karakteristisk debatt föreföll den 13 denneg i franska senaten, föranledd af en utaf en t. d. officer vicomte Detatot föreslagen petition om införande at ärftlig senatorsvärdighet, med förbebäll af kejsarens stadfästelse i hvarje särskildt fall. Såväl genom sjelfva Irågan som genom dess bebandling:! fick franska tolket en stark påminnelse om, att det för närvarande står under ett regent: skap. I strid med bruket inom senaten, enhgt hvilket alla petitioner, som röra ändringar i statsförfattningen, afslås genom en bestämd föcklaring, att suken icke skall företagas till pröfning, föreslog Lagueronniegre, således en af hofpartiets ifrigaste förkämar, i egenskap af referent, att man skulle öfvergå till dagor ningen och gaf härigegom markis de Boissy tillfälle att gå ännul! läng?e och begära, att petitionen skulle såsom in. ebärande någonting godt, rättvist och värdigt remitteras till utskottet. Mar kisen ansåg den ärftliga pärsvärdigheten såsom den fastas. borgen tör monarkiens bestånd och förklarade, att ?en endas arfsrätt icke längre gör tilltyllest i vår ti , då alla sträfvanden på ett så beklagligt sätt riktas mot demokratien, eller, bvilket vore detsamma, republiken. Dessa åsigter bekäm.pades kraftigt af flera talare, bland andra generalprokuratorn Dupin, och slutligen segrade den mening, sum ville, att saxen icke skulle företagas till pröfning. Det förljuces, att kejsaren har för afsigt att upprätta ett erkebiskopsdöme i Algier samt biskopssäten i städerna Constantine och Oran. Denna åtgärd tyckes vara ämnad till en motvig mot de förmåner han i sitt tal lofvade mohamedanerna. ENGLAND. En af de sednaste ministerkonseljerna i England har till behandling törebaft frögan om ait uterkalla den akt, hvilken tillerkände de amerikanska konfedererade staterna egen. skapen af krigförande. Flera motioner i denna syftning ha redan blifvit väckta i underhusef, och som sydstaterna ej längre ega hvarken några hamnar vid haivet, eller nägon flotta eller armå att försvara sig med, är det sannolikt, att regeringens beslut kommer att uttalla i enlighet med anhängarnes af nordstaterna önskan, vilket också hbhetydligt skulle befrämja det närmande melI a England och Före:ta staterna, som redan är på god väg att gå i fullbordan. I valretormirägan, hvilken är den förnämsta, som kommer att agiteras i England under den stundande valstriden för parlamenteta iörnyande, är kabinettet söndradt. Några at dess medlemmar äro nemligen benägna att gå mouvemnentspartiet till mötes och taga reformen (fl sin fana; men de öfriga vilja bib: hälla det nuvarande förhållandet. Denna sistnämnda åsigt tyckes ha majoritet inom .ministeren. TYSKLAND. Det tyckes bekrätta sig att Österrike afstått från att göra Augustenburgarens insättande i regeringen till gruudvilkor tör medgifvande till ständernas sammankallande i hertigdömena, Det vore alltid ett första steg till en försoning, men svårigheterna skola bli större än någonsin, då det gäller att komma öfverens om de frågor som skola underställas ständernas pröfning. Hannoveranska landtdagens första kammare har sanktionerat lagen om lotteriernas afskaffande från och med 1 Juli 1868. Deri innefat:as icke förbud att deltaga i utländ ska lotterier, ty sädant skulle vara ett ingrepp i den persovliga friheten; deremot ämnar man vidtag stränga åtgärder för att hindra annonsering inom konungariket al främmande lotterier. PORTUGAL. Deputeradekammaren har med 98 röster mot 15 untalat ett misstroendevotum mo ministåren. I anledning deraf har ministeren föreslegit konungen att låta upplöse kamrarne, och konungen har gifvit sut bi fall till detta steg. ITALIEN. De liberala skola utan tvifvel, lika myc ket som de klerikela, taga konkordatsfrägar i betraktande vid de nya valen. Den kon stitutionella föreningen i Florens har redan. i likhet med valut-kottet för ?de oberoende? uti Milano, fastställt följande principer för gina kandidater: 71:0 Fullständigt upphävande af de religiösa korporationerna; 2:0 Underheandlingar med romerska kurian en dast på basen af Cavours grundsats: Rom. Italiens hufvudstad?. För första gönger efter grundandet af det nya konungarike! .etår konungen, om han fortsätter på den nv beträdda vägen, på samma sida som der RR ät fn AA