dets råa triumfer öfver den isolerade svagheten. Såsom en naturlig följd såväl häraf som af den moderna kulturutvecklingen har nationalitetssträfvandet i våra dagar tillta git i omfång och styrka i en grad, som :antyder, att det kommer att under den när:maste framtiden i betydlig mån inverka på -verldshändelsernas gång, såsom det ock gjort redan under de sednaste decennierna. Folk, som äro beslägtade med hvarandra genom andens och blodets dubbla band, skola sluta sig tillsammans trots deras hotelser, hvilkas valspråk är: divide et impera. Isynnerhet är detta maktpåliggande för de skandinaviska folken, hvilka ega rannar, som visat, att inga samvetsbetänkigheter kunna afhålla dem från att begegna sig af hvarje konjunktur, som sätter em i tillfälle att med vapenmakt införli va angränsande stater eller provinser med de stora konglomernationer af olika folk och länder, hvaraf de sjeltva bestä. Skola de skandinaviska rikena kunna segra i strider som enligt all anledning äro att förvänta mot eröfrarne i öster och söder, så böra de vara förenade, och ehuru vi icke nu kunna förutse, huru en sådan förening skall komma till stånd, så böra vi dock söka att på allt sätt på förhand undanrödja de hinder, den kunde möta, och de olägenheter, hvarmed den kunde komma att bli förknippad. Framför allt böra vi väl göra allt, som kan bidraga till ett närmare och innerligare förhållande mellan de trenne folken, till den andliga samfärdseln mellan dem, så att de lära känna och älska hvarandra, såsom det hötves trenne brödrafolk, -hvilka Försynen tyckes ha utsett till hvarandras stöd mot vaksamma och rofgiriga fiender i östan och sunnan. De bittra motgångar, som under det förflutna året träffade vårt brödraland på andra sidan Sundet, äro, ehuru djupt beklagansvärda i sig sjelfva, snarare egnade att gifva de skandinav ska tendenserna ökad styrka än att försvaga dem. Det tyska elementet, som nödgade Danmark att i många hänseenden intaga en falsk ställning, är nu utsöndrudt, och det är allom klart, att hvarje mu angrepp från tysk sida på det lilla med så himmelsskriande orättvisa plundrade koBudgariket är äfven ett anfall mot oss sjelfva. Om Danmark inkräktades at Preussen, som är Rysslands trognaste bundstörvandt, så skulle vi, inklämda mellan Europas 2:ne stnest konsiderationslösa eröfrarestuer, väl omöjligen kunna bevara vårt nationella oberoende. Danmarks sak är vår — detta är den Nordisk . Nationalföreningens grundtanke, och det är den sannivg, som hgger deri hvilken skall samla kring dess banr dem. som varmt intressera sig för fosterlandets sjelfständighet och förmå inse de faror. so från dubbla håll hota den.?