icke är någon :nan, än den beryktade Thomas (äfven ?Fr ich Lady? kallad), som år 1861 äntrade ån ren ?S:t Nicholas?, derefter greps, drog: för rätta och dömdes till flera års straffart.2, men sedan undkom ur fängelset, för att desto snabbare löpa i armarne på bödeln. Payne, alias Thomas, och Booih tillhörde båda sällskapet Rid d roe af gyllne cirkeln? och voro medsvurna i ett band förrädare, hvars medlemmar äro till en del bekanta för polisen. På Union Square i Washington afstänges nu redan midtemot Washingtons staty en plats, hvarå ett storartadt monument skall resas till Lincolns minne. Det skall kosta 150,000 dollars, hvilka skola insamlas genom subskriptioner, som ej få öfverskrida 1 dollar. Frön Newyork telegraferades d.29 April: Unionsregeringen har i en konselj, till hvil? ken äfven general Grant var kallad, enhälligt ogillat och förkastat den mellan general Sherman och sydgeneral Johnstone slutna kapitulationen. Euligt denna skulle de koofedererade armeerna upplösas och afleverera sina vapen i de resp. staternas hufvudstäder, de enskilda staternas regeringar, efter att hafva aflagt trobetseden, erkännas af unionsregeringen, folket i Södera få bibehålla alla de rättigheter till person och egendom, hvilka garanterats af unionsförfattningen och de enskilda staternas konstitutioner, samt allmän amnesti, omfattande äfven upprorets ledare, beviljas. Denna konvention, hvars ordalag kunnat tolkas till förmån för slatveriets bibehållande och som skulle lemnat Jefferson Davis och hans medbrottslingar alldeles strafflösa, väckte, så snart den blef i Norden bekant, en storm af ogillande och förbittring. I Shermans egen arme emottogo soldaterna, som brunno af begär att hämnas Lincolns död, med köld och missnöje tillkännagifvandet att en konvention var afslutad. Krigsministern Stanton tillsände Sherman en skarp tillrättavisning för att han tillåtit six nnderhandla i andra ämnen än rent militära. Det heter, att Jefferson Davis, medan underhandlingarne pågingo, befann sig i Hillsboro och hade redigerat de ifrågavarande kapitulationsvilkoren. General Grant har i en dagorder tillkännagifvit, att regeringen vägrat medgifva amnesti och tllåtelse till utvandring ät Jefferson Davis och de öfriga medlemmarne af konfedererade regeringen. President Johnson bar i ett tal förklarat, att rebellcheferna måste straffas, deras egendom konfiskeras och deras sociala inflytande tillintetgöras; de unionsvänlige invånarne i Södern, hvilka lidit så mycket, höra huva ersättning på deras bekostnad, som bragt så svåra lidanden öfver sitt fädernesland. Mordet på president Lincoln betecknade han som en yttring ef den vilda barbariska andan i slafveristaterna. Man vävtar, att Jefferson Dasis skall blifva tillfångategen, innan han hunnit fly öfver Mississippitloden. Etter Lees kapitulation hafva unionsregeringens utgifter minskats med 1 milliondollars dagligen. En transportångare med 2000 konfedererade fångar har å Mississippi råkat i brane; 1400 menniskolif omkommo i den förfärliga katastrofen. Ett annat telegram från Newyork af samma dato meddelar, att det är Jefferson Davis sjelf, som begärt tulstånd att utvandra. Sedan detta blifvit honom nekadt, flydde han in i Syd-Carolina. Unionstrupper. förföljde honom. Krigsministern Stanton har fått bevis i händerna, -ett planen till att mörda president Lincoln och samtliga kabinettsmedlemmarne uppgjorts i Canada och godkänts i Richmond. Den man, som begick attentatet på hr Seward, har tillhört det konfedererade band, som från Canada inföll i Vermont och plundrade banken i S:t Albans. General Canby rapporterar, att han i Mobile företann 150 kanoner och 3000 baJar bomull, hvarjemte 1000 balar, som inlastats å en bluckadbrytare, hade fallit i hans händer. s Den emellan generalerna Sherman och Johnstone afslutade, men af öfverbefälhafvaren Grant förkastade konventionen, innefattade sju punkter af följande innehåll: 1). Vapenstillestånd och upprätthållande af status quo för båda armeerna med 48 timmars uppsägningstid; 2) Upplösning af alla sydstaternas armåer och vapnens aflemnande i de särkilda staternas hutvudstäder; 3) Erkännande af de särskilda staternas regeringar, så framt de aflägga den författningsenliga eden; 4) Återupprättande af förbundsdomstolar i de olika staterna; 5) Staternas folk och invånare garanteras, sävidt på Förenta Staternas exekutiva myndigheter beror, sina politiska äfvensom personliga och egendomsrättigheter, sådana de af Förenta Staternas grundlag och hvarje särskild stads lagar bestämmas; 6) Förenta Staternas exekutiva myndigheter afbålla sig från alla fiendtliga åtgärder mot fredliga medborgare; 7) Kriget upphör, och allmän amnesti utfärdus. Undertecknade, generaler förpligta sig att så snart som möjligt hos sin regering utverka tillstånd till detta programs utförande. Konfederationens krigsminister Breckenridge hade redan gifvit sin sanktion, då Sherman vände sig till Washington för att erfara sin regerings åsigter. Hans depescher blefvo föremäl för örverlöggning i ett ministerråd under presidenten Johnsons ledning och i närvaro af general Grant. Konventionen ogillades, emedan den praktiskt erkändekonfederationen (3:dje punkten) medgifver slafveriets fortfarande (5:te punkten) och lofvar allmän amnesti. Resultatet blef således en befallning till Sherman att icke inlåta sig på några underhandlingar af annan än ren: militärisk natur, samt att genast göra slut på vapenstilleståndet. OSTINDIEN. Från Kalkutta meddelas värmare underrättelser om den af sir Trevelyan förelagda budgeten, Dess bhufvudmomenter, afskaffandet af inkomstskauen och införande af vissa exporttullar, äro redan bekanta. Ryktet om ett nytt lån bekräftar sig. Indiska regeringen har gifvit statssekreteraren i uppdrag att upptaga ett lån af 1,200,000 pund i England, hvaraf en stor del skall dan ÄN Tttnamladninnahrannadar