tånd är försämradt. an Nat ofvinaet dov irdandet af bulletiner. (P. 1.) BLANDADE ÄMNEN. — Londonsk zoologi. De menniskor, som jebo London, räknas och beskattas årligen, och lt hvad de förtära utforskas och upptecknas ned statistisk flit. Hvad deremot beträffar deas husdjur, så sysselsätter man sig blott med hästarne och hundarne, emedan skatt erlägges för dem. De mindre husdjuren uppmärksamnas ej såsom de förtjena, och dock måste hvarje ondonare inse, att de äro särdeles talrika. Sälan kan man afresa med ett bantåg, utan att varseblifva en eller flera välklädda män som noga betrakta passagerarne, och, om de då finna någon, sofn ser rätt beskedlig ut, vända sig till honom och säga: Får jag be er göra mig en tjenst? Tjensten består deri, att man tar med sig ett par dufvor till Harrow eller Watford och släpper dem lösa der. Dufvorna äro nemligen bestämda för täflingsflygt och skola vänjas dervid. Man låter traineringen gå steg för steg. Dufslaget befinner sig i ett vindsrum, från hvars fönster egaren leder och uppmuntrar sina i kretsar flygande dufvor med en fana. Då de vänjt sig vid att flyga fort, bär han dem till ett tem ligen aflägset ställe och släpper flera lösa. Så fort som möjligt flyga de till fodret, som väntar dem i dufslaget. Småningom vidgar man tills man tror sig kunna inlåta sig på sflygt, som ofta gäller en insats af 5 2 På de gator, hvarest rörelsen ej är öfverraskas man af höns, som på en gång isvinna i jorden, Undersöker man förhål lan: det, så upptäcker man i ett galler, som betäcker ett stycke mark utanför huset, en öppning, som för till en hönsstång. Hönshuset är enl. kolkällare, der tuppen hvarje daggryning gall. sitt de profundis. Äfven änder och gäss hållas i ganska stor mängd i de tätast befolkade qvarteten. De mest omtyckta sångfåglarne äro lärkor och trastars Hundar och kattor finnas i otalig mängd; taxeringsmännen lära ej ha reda på en tiondedel af hundarne. I de stora bryggerierna och varulagren träffar man hela hjordar af kattor. Mången fattig familj, som har blott ett enda rum, delar det med hämplingar, en katt, kaniner och marsvin. Får förekomma icke sälJan och getter ganska ofta hos londonarne. Svärmar af halfvilda dufvor bo i museets, rådhusets, tullhusets och andra offentliga bygg: naders yttre ornamenter. I den skog af träverk, som upptager det inre af Paulskyrkans kupol, lefva de enda flädermöss, som ännu existera 1 London. Ugglor har man icke funnit i något af de många tornen, men man håller dem i sällskap med igelkottar dels af liebhaberi, dels för råttornas skull. Svalor bodde för ej lån; tid tillbaka i hufvudstaden. I fälten mellan Camden Town och Somers Town i grannskapet af S:t Pancras gamla kyrka samlades de hvarje höst och hvarje vär. Fördrifna derifrån genom uppförandet af nya hus drogo de derifrån till stranden af Regent Canal i Islington. Nu ha de flyttat derifrån ut på landet, der de finna denna rena luft, som de, enligt Shakspeare, älska öfver allt annat. Sparfvarne kunna icke förjagas hvarken genom stenkolsqvalmet eller den lifligaste trafik på jorden eller hästarnas och vagnarnas buller. De anträffas i stort antal i alla förstäderna och på alla Citys gator. Mycket gamla menniskor minnas, att de från New River Head sett hägrar, som fiskat i Themsen. Nu får man på sin höjd i Södra Islington och Peutonville se en ensam häger, som flyger öfver husen på sin väg från Hackneys träsk till Surrey. I samma qvarter lefver resten af de londonska kråkorna. Hertigen af Braunschweig, som bevakade sina diamanter i ett hus i närheten af Eustonstreet, tyckes ha tagit med sig till Paris den kråkkoloni, som uppehöll sig der. Tama kråkor, kajor och skator finnas dock ännu. — En modig qvinna. Från Hausjärvi kapell i Finland berättas, att der i Turkhauta by en torparhustru någon dag i denna månad skjutit en varg, som kommit för att spisa af ett nära torpet utlagdt dödt kreatur. Den raska qvinnan, som var ensam hemma, grep till bössan och lade an — men bössan klickade. Vargen, deraf skrämd, luffade derifrån, men kom efter en stund tillbaka, då qvinnan åter försökte bössan, som denra gång icke svek henne. Skottet gick af och träffade vargen rakt i hjertat. Den största jernvägstrafik i verlden, säga London-tidningar, eger rum i närheten af Rotherthithe, der Midtel-Kent-, Nord-Kent-, Knstallpalatsoch Greenwich-linierna stöta tillsammans med London-, Brightonoch Sydkust-linierna. Trainerna från alla dessa jernbanor löpa till London-Bridge på sex olika spårlinier. Under vintermånaderna gå 400—500 tåg fram och till: baka under dygnet, medan antalet af trainer i dygnet om sommaren stiger till det nästan otroliga antalet af 800—900. Sex trainer hafva passerat signalstationerna under loppet af 3 minuter. Oaktadt denna ofantliga trafik har ingen sammanstötning egt rum, men den har dock varit olycklig för jernbanbetjeningen, af hvilken 4 dödades under loppet af förra året, till följd deraf att den stora sparsamhet man måst iakttaga med afseende på utrymmet gjort det ytterst svärt för dem att utan lifsfara sköta sina tjenster. Den 20 sistl. Januari hände åter en olycka af detta slag, i det ett telegrafbud på eftermiddagen, efter att ha uträttat sitt uppdrag. enom att så som vanligt gå uppåt limen till London-Bridge tog vägen på Norc -Kent-spåren. Han såg då er train komma emot sig på 400 alnars afstånd och sprang hastigt in på spåren der bredvid, utan at märka att en train kom på just dessa spar bak om honom; trainen gick öfver honom och har dog på stället. i (Insändt.) Turkiska tänkespråk. Då någon af eder känner att han börjar bl ond, bör han tiga. Då någon står och känner att han börjar bl ond, bör han sätta sig; och om vreden ändoci icke går öfver, bör han försöka le. Då en menniska, som blir vred, säger u prik tigt: ?Jag flyr till Gud?, så stillar sig vreden. Då någon missfirmar eder genom anfall edert uppförande, missfirma honom icke tillba genom anfall på hans: fogligheten ger ede öfvertaget. i Gå en mil för att besöka en sjuk, gå två ft att försona tvenne personer. Då du är på väg att lägga i dagen din nästa fel, så uppräkna först dimma egna. Den dör med ära, som stupar i strid för e rättfärdig sak. Himmelens vrede blir förfärlig mot den mer niskan, som varit orättvis emot någon som ich har annan försvarare än Gud. . mA