— rr X ! 0 —LK ee al AMALIA. . 8 Roman i tvenne delar. k AF 6 Jose Mårmol). De feta kinderna infattades i ett par tunnalg lockar af det stripiga håret, hvars färg var någonting mellan chokolad och kaffebrunt. Om man härtill lägger en längd under medelmåttan och en bredd ganska mycket öfver f densamma, hvartill betydligt bidrog en barm, som såg ut som en mage, skall man kunna gör sig en temligen riktig föreställning om l: ofta Marcellina, då hon med en djup bugning helsade på seftor Bello. Daniel besvarade helsningen med detta småleende, som alls icke är förtroligt utan endast upp: muntrande och hvarmed personer af högre stånd äro vana att möta underordnade. Ursäkta att jag besvärat er, dofta Mareellina?, sade han och pekade på en stol midtemot den han sjelf intagit. Jag står alltid till er tjenst, sefior don Daniel, svarade damen i det hon mottog den erbjudna platsen, satte sig och ordnade sin klädning på ömse sidor i prydliga veck. Framför allt, huru står det till, och hur befinner man sig hemma hos er?? sade Daniel, som alltid först så att säga undersökte terrängen innan han ryckte fram med samtalets verkliga ändamål. Iila, illa, sefior; det är ett lif i Buenos Ayres; värre än skärselden.? a Men derigenom skall ni redan här i lifvet kunna aftvå edra synder och det blir e) Be ÅA. B. nir 83-85, 87, 89—92, 94 96—102: