en klocka: alla stiga då upp, tvätta sig och få frukost. Öfveruppsyningsmannen gör bön, läser ett stycke ur bibeln, hvarefter alla begifva sig bort. Emedan bland massan af Londons fattiva en stor fruktan råder för att ?komma under fattigvården? (fastän en bättre ton, genom pressens medverkan, nu har aflöst den förut rådande frånstötande strängheten) så är tilloppet till dessa asyler utomordentligt stort. De sökas hvarje afton af tusentals personer, och flertalet mäste gå bort utan att få plats, fastän sjelfva gångarne äfven äro upptagna. Dessa olyckliga varelser måste då begifva sig till fattigväsendets arbetshus, men de kunna icke heller der upptagas, och sällsynt är det icke att polisen om morgonen finner en eller annan af dessa beklagansvärda varelser ihjälfrusen eller död af hunger i en aflägsen del af den stora staden.