väg framställda yrkanden om laga ansvar för osannfärdig beskyllning, som å heder heder och ära ginge, fann rådhusrätten, på grund at hvad i målet förekommit, det Olsson icke saknat skäl för sin talan, hvarför han icke heller till ansvar kunde fällas eller åläggas ersätta den tilltalade för hennes i målet hafda konstnader. Beslag å ett bränneri. På anmälan af kapten Ekenstjerna, tillförordnad kontrollör vid Henriksdahls bränneri, beläget i Sikla församling nära Stockholm, derom att försnillning af mindre qvantiteter bränvin tid efter annan skulle skett vid nämnde egendom under det kontrolllören varit sysselsatt med uppmätning deraf för beskattning, inställde sig landsfiskalen A. Ekbom den 15 dennes å stället, åtföljd af stadsfiskalen Silfversparre och -kofferdikaptenen Lundström, för att undersöka förhållandet. Närvarande dervid voro kapten Ekenstjerna och bränvinsvittnet hr A. Hjelm, och uppgaf brännmästaren A. P. Björkman, förekallad oc i saken hörd, att han på bränneriegarnes tills gelse under uppmätningen vid några tillfällen skulle undansnillat en obetydlig qvantitet, afsedd för de i bränneriet anställda personers behof. Dervid skulle så tillgått, att under det kontrol lören varit sysselsatt med sina tabeller och uträkningen bränvin tagits ur den s. k. fyllkannan, som vid afdragning på de krönta kärlen, ur sprithållaren begagnas för att fylla kärlen samt hällts i en bleckflaska. Den försnillade qvantiteten är högst obetydlig. På grund af 43, 66 och 67 i förordningen den 18 December 1863 om vilkoren för bränvinstillverkning togs emellertid bränneriet med tillhörande redskap, som förseglades, i beslag, likasom det i sprithållaren varande, för dagen uppmätta bränvin, uppgående till 713 kannor, hvilket till staden infördes och der magasinerades. Egarne af bränneriet äro tvänne herrar vid namn. Ljungdorff och Henning från Småland. De vistades å stället; men hade, kort förrän beslaget egde rum, begifvit sig till staden. Målet härom kommer att handläggas vid Svartlösa häradsrätt.