Nyköpings län; studeranden frih. J. Alströmer, Upsala; studeranden F. Löfgren, Wiborgs län; studeranden L. J. Tornberg, Östersund; studeranden J. K. Ekbäck, Orebro län; hr S. Nordström, Skaraborgs län; studeran !en J. H. Pettersson, Linköpings län; bokhållaren C. J. Pet tersson, Kalmar län. Till deras suppleanter: studeranden C. E. Björkqvist, Linköpings län; hr P. J. H. Sundström, Linköpings län; hr R. C. A. af Winklerfelt, Westerås län; hr C. P. E. W:ernmark, Kalmar län ; hr F. E. Höjer, Upsala. Till fri-elever: landtmäteri-auskultanten J. H. G. Fredholm, Stockholm; inspektoren C. B. Nordström, Skaraborgs län; landtmäteri-eleven C. M. Sjöholm, Upsala; e. 0. kammarskrifvaren M. Ericsson, Upsala län. Till deras suppleanter: studeranden J. K. Ekbäck, hr S. Nordström, studeranden J. H. Pettersson, bokhållaren C. J. Pettersson. Till lärlingar antogos bland 70 sökande: Från Upsala län: A. Jonsson, J. A. Carlsson, J. Jansson, C. J. Norrbom, C. Öhmnell, J. E. F. Brännström, J. F. Pettersson: Stockholms län: J. W. Theorin, P. A. Eriksson, J. E. Lindberg, 0. Olsson; Westerås län: a. F. L. Spong; nea län: C. J. Pettersson; Linköpings län: G. . Gerdeman. Till deras suppleanter: J. A. Sjögren, Upsala län; J. A. Ekström, Stockholms län: J. E. Sundqvist, Upsala län. — Eskilstuna Allehanda berättar: En arbetare vid namn Hallgren vid härvarande faktori drabbades under innevarande vinter af den olyckan att hans fyra barn genom ögonsjukdom blefvo nära blinda. Medlidsamma menniskor insamlade omkring 200 rdr, hvarigenom de sattes i tillfälle art resa till Stockholm och erhålla läkarhjelp. —— — Störd hemfrid. Under denna rubrik läser man i Förposten, tidning för Majorna i Göteborg: Inom byn har sedan flera år tillbaka lefvat en högst egendomlig pereon, här vanligen känd under namnet Kruse, ehuru han ursprungligen ej lärer hetat så. Denne man har varit ansedd som Mölndals måhända starkaste karl och ofta gifvit prof på sin ovanliga förmåga att lyita eller fortskaffa bördor. Så har han t. ex. en gäng burit 23 18 fläsk. en annan gång gått med 3 stora likkistor på ryggen uppför en af de brantaste backarne på platsen och vid ytterligare ett annat tillfälle dragit ett lass, tillräckligt tungt för en mindre häst, o. 8. Vv. Kruse har i många år endast lefvat af tillfälligt arbete, men har aldrig velat åtaga sig sådant för dagspenning, utan endast på beting. Han har dervid ådagalagt en sällsynt arbetsförmåga, så att han på några timmar kunnat uträtta hka mycket som en vanlig arbetare på en hel dag samt efter hand lyckats samla något penningar. Afven i andra hänseenden har han visat sig olik vanligt folk och har sålunda t. ex. i flera års tid ej haft sin sofplats i något boningsrum, utan under ett ladugolt, der han legat påklädd i en halmbädd. Detta oaktadt har Kruse ej sett osnygg ut, har tvärtom varit en vacker och nästan ståtlig karl, och har i sitt uppförande mot andra visat sig lugn, vänlig och glad. Emellertid har plötsligen en förändring i Kruses sinnestillstånd helt nyligen yppat sig. Sistl. söndag såg man honom nemligen gå nere vid ån med en stor bok i handen, i hvilken han emellanåt syntes läsa, och på aftonen af samma dag kom han att uppträda på ett sätt, som väckte allmän bestörtning. I ett fredligt hem, der husmodren redan gått till hvila, men der mannen för tilltället var borta och hvarje ögonblick väntades hem, inträdde en person 1 säpgkammaren, der: ljuset. nyss blifvit släckt. Frun trodde att det var mannen, som kom hem, men blef snart på ett kännbart sätt tagen ur sin villtarelse, i et att hön på en, gång kände sig fattad af ettl! par starka händer samt släpad ur sängen ned ! på golfvet och der hårdt slagen samt slutligen l så misshandlad, att hon var nära att strypas. ! Lyckligtvis afböjdes dock detta af personer, som ! 1 : vid hennes rop tillkommit, och hvilka nu upptäekte; att det var den välbekante Kruse, som föröfvat det svåra våldet.? Denne aflägsnade sig emellertid från platsen, men begaf sig i ställer till ett annat hus; der mannen också var borta, och der fruntimren genast: flydde sin kos, då de tyckte sig märka att Kruses uppträdande på stället förrådde någon ond afsigt och ingen vågade ! sätt sig till motvärn mot den starke mannen. Ryktet om dessa uppträden kom emellertid ut !l! i byn, och chefen för platsens ordningsmän, hr Andersson, lyckades snart bemäktiga sig. den fariige orostiftaren. Denne visade sig nu helt stilla och lugn och yttrade, att det som skett väl icke vore så farhgt och att det kunde ha blifvit värre, om man icke hindrat honomi hans förehafvanden: Hans tal förrädde snart; att han blifvit rubbad till sina sinnen, och ett af hans yttranden lydde så: ?F dag morgse var jag i himmelriket, men nu är jag i helvetet. Jag kunde ha gjort en utat er-salig, om ni hade velat det o. s. v. Det vill häraf synas s olyeklige ER rit mintdre tidräknelig, he!st han stått i det vänligaste förhållande till just depersoner, -hos hvilka hån på ett så oväntadt sätt kommit att störa hemfriden. Det ligger här temligen nära till hands, att antaga det Kruse blifvit gripen at religionsgrubbleri och velat göra någon af sina medmenniskor lycklig genom att förpassa den till evigheten — en tanke hvilken hos enfaldigt folk lätt kan väckas genom den förvända framställning af försoningsläran, som vissa predikanter med eller utan kappa? taga sig friheten att föra till torgs. — Ransakningon i gandsjömålet. (Telegram från Aftombladets korrespondent:) 1s s ! t 1 E I F ; 8