är antingen att alls icke hafva dörrarne stängda, utan lemna tillträdet obehindradt i mån som de besökande infinna sig; eller också att, under till syn af några förståndiga ordningens handhatvare, queue bildas utanför ingångarne när publiken börjar samla sig, såsom allvid i dylika fall sker i utlandet. Man skulle då säkert bli af med det omnämnda oskicket och den högst obehagliga I trängseln, hvarunder man anmärkt att isynnerhet en del fruntimmer, som vid dessa tilltällen synas vara mycket angelägna om bildning, rätt duktigt praktisera i den animala magnetismen — med armbågarne.