Bfverståthållareembetet, hvars ändamålsenlighet han vore i tillfälle vitsorda, enär han på uppdrag inspekterat lokalerna. I fråga om de åtgärder, som för öfrigt kunde vidtagas, ansåg han att man borde tillvägagå med mycken varsamhet, helst många familjers existens vore beroende häraf. Han instämde för öfrigt i förslaget om en komits nedsättande för en fullständig plans utarbetande, förordande att hufvudstaden unde delas i flera distrikter, med ett bolag inom hvarje, hvarjemte han önskade den bestämda föreskrift, att endast manlig betjening skulle få biträda vid utskänkningen. Hr Bergström bad att få upplysa om en erfarenhet, som han gjort. För någon tid sedan hade han utfört en gasledning i Abo stad, och bevittnat hurusom at 500 arbetare, som han dervid användt under fiera veckors tid, ingen enda lagöfverträdelse eller annan oordning begåtts. Han hade icke heller haft ledsnaden att derunder se en enda full arbetare — men, det fanns icke heller någon bränvinskrog i Åbo med en befolknip.g af 18,000 invånare. Hr Ekbed, i sin egenskap af ordförande uti handelskoHegium, bemötte hr Nycanders yttranden om kollegii åtgöranden, sökande visa att kollegium ej sofvit så grundligt, som hr Nycander påstått, likasom att de försporda hviskningarne icke hade någon befogenhet. Vilkommande de 135 rättigheterna, som innehades på grund af burskap, voro alla dessa i vederbörlig ordning. och redogjorde hr Eklund äfven för förhållandet med de rättigheter, som blifvit upplåtna åt vissa personer på viss tid, men som vid dess utgång blifvit dem ytterligare förlänade, dels på grund af K. M:ts bref, dels enligt utlåtande af borgerskapets hrr femtio äldste, 1 ett hänseende ville han dock medgifva att författningarne voro otydliga, hvarföre kollegium ingenting högre önskade än att i detta fall få förordningens mening bestämdare uttryckt. Hr Malmsten ansåg det icke vara lämpligt att : fatta något beslut om krogarnes stängande på sönoch helgedag, eller om utskänkningens inskränkande under dessa dagar annat än 1en viss mån; ty den arbetande befolkningen egde äfven då behof af föda och förtäring; instämde i nyttan och behofvet af en reorganisation i krogväsepdet, men ansåg att man dervid borde iakttaga varsamhet. Idn om utskänkningens öfvertagande af ett bolag, icke för egen vinsts skull, utan för att lemna den till välgörande ändamål, vore ingenting nytt; den vore redan i Göteborg realiserad i stor skala. För sin del ville han icke ömma för några få familjers inkomster, då det földe tusendes förderf, såsom hr Carlsson. — I råga om att ei qvinnor finge biträda vid utskänkningen, så ansåg han tvärtom gamla och fula kärngar dertill vara de allra lämpligaste, och ville icke gå in på att stadsfullmäktige skulle lagstifta det ingen qvinna, gift eller ogift, får finnas på en krog, men väl unde man bestämma, att de som biträda vid utskänkningen åtminstone böra vara fullvuxna. Hr Kinmanson försvarade utskottets framställning och ville att man ej skulle gå brådstörtadt tillväga, synnerligast som den förra året beslutade indragningen ännu icke kunnat realiseras. Hr Weser lemnade åtskilliga upplysningar med afseende på hvad hr Nycander anfört, sökande visa, att om något kunde läggas kollegium till last, borde detta tillskrifvas författningens otydlighet, Hr v. Koch redogjorde för sin erfarenhet under den 31-äriga tid, som han varit fabriksidkare i Stockholm, framhållande alla de frestelser, hvarför arbetare vore utsatt af kamrater, då han från sitt arbeten ätervände till hemmet deri(enom att han måste passera 10 å 20 krogar. grannskapet, der han bodde, funnos krogar i hvart 5:te hus. Hr Billbergh upp: lyste, att man missförstått hans mening, då man uppfattat hans yttrande så, att han önskat krogarne helt och hållet skulle stängas på söndagarne. Han hade tvärtom endast åsyftat en inskränkning i utskänkningen. Herr Lundström redogjorde för sin erfarenhet från ett annat samhälle, nemligen Jönköping, der ett bolag för utskänkningen bildats, som lemnade vinsten till allmänt nyttiga ändamål. Inflytandet af detta bolags verksamhet på sedligheten och superiet hade varit förvånande, och den redan uppkomna vinsten hade blifvit använd till en vattenledning. De jemförelser mellan arbetarne här och der, hvilken han efter sin hitkomst haft tillfälle anställa, hade varit högst bedröfliga. Der inställde sig t. ex. arbetarne om måndagen ordent.iga och nyktra, här komma de sällan o. s. v. Hr Nycander meddelade några belysningar, rörande handelskollegii förfarande, sökande derigenom ådagalägga, att om dess görande och låtande möjligen kunde försvaras, det åtminstone icke varit öfverensstämmande med gällande lag. Hr Wallenberg förklarade sig ha funnit den föregående diskussionen så intressant, att han skulle önskat den återgifven af en stenograf, och ansåg den föreliggamde frågan af den vigt, att den icke borde eller finge uppskjutas, utan måste man nu vidtaga någon positiv åtgärd. En föregående talare hade omnämnt hurusom i ett samhälle krogarnesantal blifvit minskadt till 5 på 5000 invånare samt hurusom efter denna förändring i kroglifvet det varit möjligt att införa ordning och skick i samhället, och man tvekade här att bifalla en så moderat framställning som blifvit gjord endast gällande några få krogars indragning. Man borde se till, att man icke under försöket att öfva summum jus, beginge :summam injuriam?, — och hellre föda de få familjer, som kunde drabbas af någon förlust genom att utskänkningsrätten fråntoges dem, på stadskassans bekostnad, än uppskjuta den föreslagna indragningen. Man kom ändå icke längre än till 430 krogar; huru länge skulle det icke då dröja innan man endast finge 130. En talare hade omnämnt proportionen mellan krogar och institutioner för den arbetande klassens upplysning och bästa, men hade dervid glömt en sak, som i väsentlig mån bidroge till arbetarens välstånd samt främjande af sedlighet och sparsamhet, nemligen allmänna sparkassor. Under det hufvudstaden hade tre sådana, har den 470 krogar. Talaren instämde i hufvudsaken uti hr Nycanders framställning. Flera andra talare yttrade sig äfven i ofvan antydda olika syften. Sedan ordföranden uttryckt den önskan, att stadsfullmäktige måtte positivt uttala sig och icke hänskjuta indragningsfrågan af krogarne m. m. till ötverståthållareembetet, fattade stadsfullmäktige efter votering sitt beslut i öfverensstäl melse med det af hr Nycander framställda, här ofvan intagna förslag. Ledamöterna i komiten bestämdes till fem, vch kommer valet att ega rum om lördag. Hvad utskottet hemställt i afseende på frågan om kurhuset, för hvilket ärende vi förut redoagjort, bifölls, liksom utskottets hemställan rörande öfverlåtande till Kungsholms församling af en der belägen, fattigvården tillhörig tomt, samt angående öfverlåtelse till K. M:t och kronan af några stadens tomtdelar å Kungsholmen. Efter handlanden J. F. Hambn, som afsagt sig att vara revisor för granskning af fattigvårdsnämndens räkenskaper och förvaltning under år 18 4, utsågs genom val grefve Fr. Rosen till revisor i nämnde afseende. Vidare bifölls utlåtandet n:r 30, hvari revisorerna öfver vattenledningens förvaltning och räkenskaper tillstyrka decharge för förvaltningen under 1862 och 1863, samt ett arvode af 150 rdr åt kamrer K. F. Werner, som i egenskap af sekreterare tjenstgjort vid den två är omfattande revisionsförrättningen. Vid nästa sammanträde, som bestämdes att ega rum om lördag, kommer bland annat äfven att afhandlas frågan om utbyte af lokal för fullmäktiges sammankomster. mm m —L SS UTA a ARTO Far An