tv a rades. öranden uppläste häreiter förslag till denna adress, som gillades, hvarefter densamma erhöll talrika underskrifter. — — De sednaste snöfallen i Skåne. Från Ystad skrifves den 29 Mars: Vintero i år har blitvit oss alldeles ötvermäktig, icke så mycket genom köld, som fast mera genom ändlösa snöfall, och Mars månad 1865 kommer icke så snart att glömmas, hksom vi af äldre personer hört, att de knappt kunna erinra sig något dylikt under sin lefnad. Fredagsnatten och lördagen inträffade ett jemnt snöfall, som efterlemnade nära half alnsdjup snö; söndagen var vackert väder och det präktiga slädföret begagnades flitigt; men om natten och mändagen ålerfingo vi en snöyra värre än vi förut haft i vinter. Vägarne blefvo svart inpraktikabla och många foror måste qvarlemnas i snödrifvorna på vägarne, sedan hästarne blifvit frånspända. Något hitom Herrestad stodo säledes, efter hvad vi hört, 13 foror med spannmål. Ait posterna uteblefvo fal-! ler af sig sjelf. Alven i går fortfor snön att yra tillsammans, så utt posten härifrån till Kristiania måste återvända. Den post, eom i dag härifrån afgick till Malmö, äter-! vände ett par timmar sednare med passagerarne, hvilka ej ville vedervåga att resa lävgre. Men posuljonen skulle derpå ytterligare göra försök att taga sig fram med postväskorna. — Från Lund skrifves i Folkets Tidning den 31 Mars: Yrvädret sistl. måndag var det värsta vi här haft under vintern. Alla vägar spärrades af snö och en mängd lIsndtbor, som i måndags besökte staden, måste ?låna hus? i gårdarne häromkring. Alla poster uteblefvo och jernbanan var naturligtvis stängd. Annu i onsdags mäst: man på flera ställen färdas öfver åkrar för att komma till Lund, enär vägarne på samma ställen omöjligen kunde pusseras. i — I Snäll-Posten skrifves från Malmö den 30 Mars: 1 Genom snöstorm har traliken ånyo varit efbruten, men är nu återställd, så att del, uteblilna posterna i dag ankommit. Väder; leken hur under de sista åtta dagarne varit: kall med ymnigt snöfall; men under det sista dygnet har vid en blidare temperatur snön smält bort. I sundet är mycken drit-is, som allt efter vindens kastniugar går ölver från den ena kusten till den andra. I dag ligger isen ut till redden. der den har skruivat upp sig till höga massor; i det öppna vattnet ligga två engelska seglare, som ämna sig hit och vänta att isen skull drifva bort. Ångfarlyget Thunberg har kommit in il, hamnen, likaledes har en Messinafarare med sydfrukter, hvilken skulle gått till Stockholm, kommit hit in, efter att i flera dagar hafva kryssat utanför bland ismassorna. — Bränntorfslagren i England. Den bekante Dickinson meddelade vid en församling af Londons ingeniörer att i Storbritannien finnas icke mindre än 6 millioner acre bränntort, som i medeltal hufva en mäktighet af 12 fot, och då man erhäller 3600 tons (— 86,700 etr) torr bränntori ar enk acre, så utgör den disponibla storhillgängen i England minst 21.600 millioner tous; och detta qvantum är tillräckligt för årtusenden. Äfven om stenkolslugren skulle bli uttömda och stenkolen konsumeras, vore det ej så bekymmersamt som man velat påsiö, enär bränntorf genom. en ganska cukel procedur kan torkas, pressas och förtätas. Den metod som -begagnas vid Sligo i Irland för beredning af så fast torf och torfkocks att man dermed kan smälta utmärkt jern, beskref Dickinson sålunda: Den uppgräfda torfmassan föres upp i en reservoir i öfra delen af en maskin, hvarifrån massan faller ned på ett metallsåll, försedt med häl af Vg tums genomskärning. I denna reservoirar-, betar en arkimedisk skruf, som drifver tort-. massan genom sållet, hvarunder rötter och s 2röfre fibrer uttages genom ett större hål.lr Den sålunda siktade massan kommer deret-l! G 6, nm ter i ett rum, som är uppvärmt med ånga, der en del af vattnet atdunstar, och faller derefter i en fortlöpande ränna, och derifrån till en vanlig tegellormningsmaskin, der. den formas till stycken al vanlig tege stens storlek och pressas. Genom långsam luft torkning blir massan tätare och uppnår till slut nästan samma hårdoch täthet sov stenkol. Erfarenheten bar visst att sedan dtorfmassans primiliva svampaktiga samman hang upphälts är det fördelaktigast att låta torlmassun blilva fast genom irivillig sammandragning och förtätning. Ve