hans vistelse i Dresden lät kurfursten in-: tet tillfälle gå sig ur händerna att visa honom sin harm och afsky. (Forts.) Rättegångsoch Polissaker. Tryckfrihetsmål. Såsom förut blifvit nämndt, ha tvenne tryckfrihetsåtal blifvit väckta mot det här utkommande flygbladet ?Wallenberg, Marsorolighetsblad. Det ena åtalet, som gäller första upplagan af flygskriften, är utageradt och har val afjury deri egt rum, hvari till ledamöter blifvit utsedde, af käranden: krigsfiskalen, baron Armfelt, kapten ! G. W. v. Franchen och statskommissarien B. Johansson; af svaranden: auditören A. Blanche, löjtnant J. Mankell och bokhandlaren ÅA. Bonnier, samt af domstolen: assessoren F. O. Scha-: er, v. häradshöfding A. Dufva och öfverste O. Modigh. Juryn sammanträder den 31 dennes. Då det andra målet påropades inställde sigl. parterna, aktor i målet borgmästaren Mellbin. : och svaranden boktryckaren Bergström, årfölid af sitt rättegångsbiträde, litteratören Leopo Alm, som förut anförda skäl. Aktor inlemnade åtskilliga handlingar, bland andra dem, som rörde seqvestern på den andra upplagan af flygskriften, hvarefter svaranden begärde uppskof, för att taga!l! del af dessa handlingar. Målet uppsköis derföre ytterligare på 8 dagar. — Åkaren Erie Gustaf Olsson, förre fabrikören Carl Gustaf Nejströtn och kommissionären Johan : Låstbom angåivos i höstas i poliskammaren för . falskt spel. hvilket mål vederbörligen remitterades till rådhusrätten. Saken har der först i går slutlien afgjorts, och fälldes Olsson och Lästbom att ör detta sitt brott böta hvardera 200 rår. Olsson fick derjemte plikta för otillbörligt uppförande inför domstol 25 rdr, hvarförutom han ålades ersätta de afhörda. vittnena med tillsammans 50 rdr och målsegaren, en skräddare i Nerrland, vid namn Holmberg, med 280 rår. Nejström kunde, af brist på bevis, icke åt saken fällas; men dömdes, likasom Olsson, till 25 rdr böter! för oskickligt beteende inför rätta. Mordet i Hessleholm. Som läsaren säkert påminner sig, uppväckte mordet å mamsell Lund i Hessleholm en allmän förfäran i orten, i följd af den ovanliga djerfhet och grymhet, hvarmed detsamma utfördes. Det egde rum tidigt på aftonen, medan ännu folk var i rörelse; huset, i hvilket det föröfvades, var beläget midtemot jernvägsstationen och . på alla sidor omgifvet af andra byggnader; den mördade hade af sin baneman blifvit förfärligt illa tilltygad, och det såg nästan ut som om detta brott, liksom så många dylika, skulle hem: falla åt glömskan, utan att gerningsmannen kunde upptäckas och blifva befordrad till välförtjent: straff. En i detta afseende helt och hållet oskyldig person, f. d artilleristen Morin, ansågs vara den skyldige, på grund af flera, mycket graverande omständigheter, och han har säkert utstått svåra qval i anledning af den förfärliga misstanke, som hvilade på honom, ehuru det måste erkännas att ransakningsdomaren, härads: höfding Hultqvist, ledde undersökningen så humant som möjligt, sannolikt öfvertygad om den! tilltalades oskuld. Det har förut omnämts att den sannskyldige mördaren blifvit upptäckt och vi skola nu, efter den af honom aflagda bekännelsen, tillägga några detaljer rörande den hemska tilldragelsen. Efter att hafva tillräckligt lokaliserat sig på platsen och erhållit kännedom om att en god fångst var att påräkna hos nipperhandlerskan mil Lund, beslöt förre lifstidsfången Borg — såsom förut nämts mamsell Lunds baneman — att vid första lägliga tillfälle begå rån i hennes hemvist och dervid tillgripa sådana medel, som kunde tillåta honom att ostörd utföra sin illbragd och för framtiden förebygga densammas upptäckande. Han begaf sig dertör flera gånger till den mördades bostad, i akt och mening att utföra sin föresats, men måste återvända till sitt gömställe med oförrättadt ärende, emedan ett gynsamt tillfälle först erbjöd sig den afton mordet utfördes. Vid inträdandet i det rum mamsell Lund begagnade till försäljningslokal, ant äffade han henne ensam hemma och begärde få köpa snus. Mamsellen svarade härpå med att framtaga något snus och vänligt bedja honom taga sig en pris. Strax derpå hukade hon sig ned för att ur en fjerding upptaga mera snus, dervid Borg, med all den styrka han förmådde, tilldelade henne ett våldsamt slag i bakre delen af hufvudet med en spetsig större sten. Mamsell Lund blef dock icke sanslös af det bedöfvande slaget, utan reste sig, utropande med en af ängslan och smärta bäfvande röst: Ack, herre Jesus ! — och sökte för ett ögonblick att värja sig, men öfvermannades af mördaren, som grep henne om strupen och tilldelade henne flera mördande hugg, så att hon slutligen nedsjönk död i sitt blod. Sedan Borg öfvertygat sig om att hans olyckliga offer var sanslöst, gaf han sig god tid till plundringens utförande, tog ringarne af likets fingrar, lösslet öronringarne och fann efter något letande de penningar mamsell Lund följande dagen ämnat afsända till Malmö. utgörande tillsammans 60 rdr i sedlar och några riksdaler i silfveroch kopparmynt. Om Borgs häktning har förut nämts, att det skedde i Kristianstad. äfvensom att den qvinna, hos hvilken han haft tillhåll under vistelsen i Hessleholm, blifvit införpassad ull cellfängelset derstädes. Att Borg genast vid första ransakningstillfället inför häradsrätten bekände sitt brott, är tvifvelsutan att tiillskrifva det välberäk. nade sätt. nå hvilket den föregående undersökningen blifvit ledd. Vid de preliminära förhören lärer nemligen landssekreteraren Olsson alldeles icke uttalat några misstankar angående Borgs delaktighet i mordet i Hessleholm, eller ens omnämnt denna tilldragelse, hvadan Borg invaggades i fullkomlig säkerhet och först vid ransakningen inför V. Göinge häradsrätt öfverraskades med tilltalet för mordet å mamsell Lund och tillika fann att alla bevis, som vöro att tillgå för hans fällande, redan voro samlade. Någon klar insigt rörande det förfärliga uti det begångna brottet, eller någon ånger deröfver, synes ännu icke hafva vaknat till medvetande uti den tilltalades hårda sinne. Död genom arsenikförgiftning. (Forts. fr. fredagsbl.) 2:o. Fru Lindbäck: att hon dagarne näst ör Lysens. död hörd 1 klaga öfver m ortfarande bestred käromålet på :