logna börjades festen med militärrevy och i Ancona hade soldaterna gifvit sina medborgare en lysande bal. TIVenetiens städer firades denna dag såsom en nationcl festdag. Ehuru Verona och Padua sucka under österrikisk militärdiktatur, hade dock lessa städer gått i spetsen för de öfriga med denna demonstration. Studenterna i Padua hade uppbränt den påfliga encyklican. Från Rom berättas, att franska sändebudet hos den heliga stolen, grefve BSartiges, begärt audiens hos påfven samt dervid tillkännagifvit att han fått uppdrag från sin suverän att afgifva den furmliga och be-: stämda förklaringen: att franska truppernas närvaro i Rom kommer att upphöra då den i konventionen af den 15 Sept. faställda termin inträder; att kejsaren önskar, attintet tvifvel måste finnas i detta hänseende, och att han hemställer till påfliga regerinen att vidtaga sådana åtgärder och att så örstärka sin vapenmakt, att den helige fadrens säkerhet derigenom äro betryggade. Pius IX svarade grefve BSartiges: att han tackade fransmännens kejsare för hvad han hittills gjort för den heliga stolens skydd och säkerhet. Hvad beträffar konventionen af den 15 September, så kände han ej densamma och skulle ej heller taga kännedom derom, och hans afsigt vore allraminst att öka sin krigsmakt på ett sätt, som ej står i öfverensstämmelse med omfånget af hans land och dess finanser. Han visste ganska väl hvad han hade att vänta af sina fiender, och dagen vid Castelfidardo (då Cialdini slog Lamoriciere) hade alltför väl visat honom, huru otillförlitliga alla jordiska motståndsmedel äro, att han icke skulle fullkomligt afstå ifrån att taga sin tillflykt till dylika medel. Hans förtroende var stäldt till den högste, och han blickade lugnt mot hvad komma kunde. Påfvens armå utgöres af 7600 man. Nåpå värfningar företagas ej, utan tvärtom afva permitteringar egt rum. AMERIKA. Från Newyork skrifves den 8 dennes: Unionsgeneralen Sheridan har den 2 Mars besatt Charlotteville i Virginien och tvungit sydstatsgeneralen Early att gilva sig med 18,000 man. Sheridan har derefter tågat vidare mot Lynehburg. Unionsamiralen Dahlgren har rapporterat att Georgetowns besättning gifvit sig utan att göra något motstånd. Georgetown ligger 7 svenska mil norr om Charleston. Amiralen har efter Georgelowns ockuperande, sändt en eskader uppför floden för att sätta sig i förbindelse med general Sherman, som opererar 2 svenska mil från kusten. En person vid namn Clements, som uttalat hotelser att mörda presidenten hade blifvit arresterad. Från Neworleans berättas, att Förenta Staternas konsul i Matamaras blifvit förvisad från staden emedan han vägrat erkänna den kejserliga regeringen.