— Helsingfors Dagblad för denn 13 Mar innehåller under rubriken Konsstitutionell ?bagateller? en ledande artikel, soom skarp klandrar finska styrelsens förfarandde, att ick strängt iakttaga lagens former, om det ocksi är i en i och för sig högst obetydlig sak En sådan afvikel.e har nemligen skett i der nyligen utfärdade kar:asigillata-förordningen den för ständerna vid sednaste landt dag förelagda propositionen i detta ärende föreslogs nemligen att uti stämpeln valören skulle finn: s utsatt med ?större siffror samt svensk och finsk text. Denna bestämring antogs äfven af samtliga stånden utan förändring. Regeringen hade således endast att sanktionera densamma såsom Jag eller att förkasta den, men egde icke att vidtaga nägra egenmäktiga ändringar deri. Emel lertid har styrelsen likväl icke bllott uti den nya stämpeln, som den låtit utföjra, insatt endast finsk text, utan har äfvem i den 24 Nov. 1864 utgifne förordningen om stämp-lpappersafgiften företagit sig aut i Ö 3 utesluta den af ständerna vidtagna ibestämningen om att stämplarne skulle innelhålla äfven svensk text. Den har således i denna punkt egenmäktigt ändrat landtdagens beslut. Hela saken är?, säger tidningen, ?i och för sig sjelf en bagatell och utan all omedelbar praktisk berydelse för stämpelmärkenas användbarhet. Men den uttgör i alla fall en afvikelse från ständernas boeslut. Och ifven denna afvikelse vore icke satt fästa sig vid, ifall den kunde tillskrifvas blott och bart ett af ovarsamhet skedt öffverseende. Vore det endast fallet att den svennska texten saknades i sjelfva stämplarne, så kkunde detta anses härleda sig från förbiseendde vid ritningarnes uppgörande. Och dettta vore väl vårdslöshet, men icke heller vicdare. Och skulle endast uti förordningen ordet svensk vara utelemnadt uti den ifrågavarande meningen, men svensk text rock finnas å stämparne, så kunde saken förklaras genom ett ryckfel. Men då de förfärdigade stämparne samt förordningen begge afvika från andtdagens fattade beslut, så kan man ick. indgå att deruti se en medvetem och med it gjord afvikel:e från hvad stäänderna biallit och samtyckt. Och derigeenom erhål;r den eljest obetydliga saken betydelsen f en öfverträdelse af grundlageens bestäming om ständernas rätt i afseeende å lagiftningen.? —R