urhinder. Soldaterna hade att bygga stockvägar och: bockbroar på sträckor af hela mil genom de ofantliga träsk, som fylla dessa nejder; de hade att erbeta vid dagsljus och fackellsken, stående ivattnet till midjan och getundom till skuldrorna. Sådana voro de ansträngningar, med hvilka vesteris veteraner sökte öppna sig ett tillfälle att möta fienden. Men sedan venstra flygeln väl kommit öfver Edisto, hade den jemn och torr mark och rika trakter, öfverflödande på lifsmedel, framför sig, och snabbheten i Shermans rörelser blef nu lika synlig som förut ha::s ihärdighet och tålamod. Den 4 Februari gick han öfver Salkehatschiefloden, den 8 tog han Grahamsville, den 12 gick han öfver eödra Edisto, flankerande Branchville, och tog följande dag Orangeburg, 17 miles norr om Branchville, som nu efter en kort strid utrymdes af Beauregard. Sauteefloden, bakom hvilken denne uppställde sig, öfverskreds omedelbart derefter, och den 16 Btod Shermans venstra flygel, sedan den öfvergått Congareefloden, framför Syu-Carolinas hufvudstad Columbia, som efter ett kort bombardement föll i hans väld medan Charleston den 18 Februari besattes af trupper, detacherade från hans högra flygel. Afståndet mellan Columbia och Charleston är 128 engelska miles, men oaktadt de ansenliga afstånden mellan Shermans olika kårer hafva de koopererat med precisionen at en fulländad mekanism och i rätta ögonblicket åter eammandragit sig. Från Columbia framryckte Sherman med samlade krafter norr ut, och skyndsamheten i hans operationer skulle gjort Wilmingtons utrymning nödvändig, om denna stad icke tids nog fallit för Schofields och amiral Porters förenade ansträngningar. Ett i går anländt telegram meddelar, att Schoftield och Sherman redan förenat sig med hvarandra, ehuru afståndet dem emellan vid de näswföregående postunderrättelsernas atgåug var 25 svenska mil. Men hastizheten af Sherman: rörelser kan bedömas deraf, att han med Beauregards trupper i sin front på 5 daga; tillryggalade de 63 engelska mil, som skilja Branchville från Columb:a. OSTINDIEN. Öfver Triest har man underrättelser frår Caleutta och Bombay af den 10 och 13 Fe brueri. Hertigen af Brabant väntades de: 18 till Caleutta på återväg till Europa. Kri t i Bhutan skulle vara så godt som slu tadt, och befallning gifven om expeditions truppernas upplösning. I Yarkand och Hlasst hade allvarsamma oroligheter utbrutit, sow gjorde britisk intervention af nöden.