Ett märkligt regeringsbeslut. Vår under denva öfverskrift för några d:gar sedan meddelade uppsats har i Posttilningen för förliden tisdag blifvit upptagm till besvarande i en artikel af tydligen dliciöst ursprung. Vi skola med det försa återkomma till densamma, men återgifva den emellertid nu här nedan: Aftonbladet för den 11 dennes har, ien artikel med öfverskrift: ett märkligt regeringsbeslut, bitterligen klandrat, att ett hemman MWyrekulla N:r 7, som från äldre tider varit insockne under säteriet Tjölöholm i Halland, men blifvit derifrån såldt år 1796, fätt enligt K. M:ts beslut den 22 Juli 1864 behålla sin ypperligare frälsenatur, istrid mot länsstyrelsens och kammarkollegii beslut, hvilka myndighe!er hade förklarat, att Myrekulla, såsom skildt ifrån säteriet före den t April 1810, borde från intill utsocknefrälse i kronans jordeböcker omföras och beläggas med häraf beroende grundskatt, jemte andra utskylder och besvär af beskaffenhet att åtfölja det allmänna, men icke det ypperligare frälset. Den författning, som åberopades ti!l grund för en så väsentlig förändring i hemmanetis häfdvunna beskattning och hvars tolkning utgör hufvudsakliga ämnet för Attonbladets artikel, är kongl. kungörelsen den 31 Oktober 1829 angående råoch rörssamt insockne-frihetens bibehållande å de efterr d. 6 April 1810 från säterier afsöndrade råoch Törssamt insockne frälsehemman?. INäågra ord om denna författnings uppkomst lära således icke vara främmande för frågan... Sedan ridderskapet och adeln, enligt komgl. kungörelsen den 6 April 1810, atsagt sig rättigheten att med andras uteslutande besitte säterier och annan privilegierad jord, hvilken derigenom kommit att, mer än tillförene, gå i salu och delning, uppstod isärskil a mål fråga, huruvida råoch rörssamt insockne-frälsehemman, efter nyssnämnde dag afsöndrade från de säterier, hvarunder de lydt, borde förlora sin råoch rörssamt insockne-frihet. I denna fråga, illustrerad af en utredning rörande dylika afsöndringars antal, men utan någon frawmställning i fråga om de äldre afsöndringarnes verkan eller utredning af dessas amtal, förklarade K. M:t sig vilja inhemta umderdånigt yttrande af rikets ständer vid 1828— 1830 års riksdag. Statsutskottet utlät sig häröfver, i betänk: nde den 17 Juni 1829 (N:r 180), sålunda: Sedun numera, efter år 1810, äfven ofrälse få innehafva säterier, råoch rörssamt insockne-frälsehemman, och de förhållanden, som gällde med dessa hemman, då de endast fingo al ridderskapet och adeln besittas, och som derpå Ihade afseende, lämpligen ej böra anses forrtfara längre än till den tid samma rättighet upphörde; så, enär från år 1810 en mängd både insocnesamt råoch rörshemman blifvit afsöndråde från säterierna, utan att fråga uppstått om indragning af friheterva — — — och det skulle leda till osäkerhet i egan erätten, motarbeta jordens delning och uppodling samt åstadkomma flera törändingar i utskylders fördelning och utgörande emte mängfaldiga rättegångar i hemulsfråga en