tande församlingar. Måtte ett gynnsamt öde afvärja denna olycka. Det är i hela landet blott en enda man, som höjt sin röst för upprätthållande af ett så abnormt tillstånd, nemligen geheimeetatsråd Andre, en man af mycket skarpt förstånd, men med alldeles absurda politiska åsigter. Om författningsverket strandar, skall det väl således bli han som kommer att träda i spetsen för den nya regeringen, synnerligast som han i hög grad åtnjuter konungens förtroende. Detta är dock i ännu högre grad förhållandet med hr Heltzen, den nuvarande justitieoch kultusministern, som särdeles synes ha vunnit konungens hjerta genom den tjensteifver, hvarmed han förföljer skandinavismen och dess anhängare här i landet. Det var han som i förening med en bankrutterad grosshandlare vid namn Moltzen spelade hufvudrollen i den famösa brefhistoria, som för någon tid sedan omtalades i edert blad. Denna historia, som från början till slut är så smutsig att det mäste väcka förundran att den minister, som bedrifvit en sådan affär, ännu kan fortfarande bekläda justitieoch kultusportföljerna, har antagligen hindrat en påtänkt ministerkombination, hvari grefve Frijs Frijsenborg och hr Heltzen skulle vara de ledande medlemmarne; ty hvilken mening man än kan hysa om bemälde grefves kapaeitet och politiska åsigter, så är det blott en mening om hans heaerliga och rättskaffens karakter. För att få medel i händerna att göra härvarande skandinaver förtret, har man i det nya strafflagsförslag, som för närvarande är under behandling i riksdagen, infört en bestämmelse om straff för dem som sätta sig i förbindelse med inflytelserika personer, föreningar eller församlingar i utlandet för att inverka på främmande regeringars beslut till skada för den danska staten. Denna bestämmelse, som i en perfid regerings hand skulle kunna missbrukas till de odrägligaste chikaner, förkastades med stor majoritet af landsthinget, men ministerens trogne anhängare Tscherning, som nu är lika stor motståndare som han förr var anhängare af skandinavismen, har i folkethinget återupptagit detta förslag, som dock, enligt all förhoppning, kommer att tillbakavisas af thinget. Geheimerådet Hall har legat sjuk i tre veckor af bröstinflammaftion i förening med gastrisk feber. Hans tillstånd lär ej vara utan fara. Genom hans bortgång skulle det s. k. nationalliberala partiet lida en för lång tid oersättlig förlust; ty hvarken Lehmann, hvilkens mindre goda sider under de sednare åren mer och mer framträdt, eller Monrad, hvilkens omättliga äregirighet för honom än till det ena än till det andra partiet, alltefter som makten synes vilja luta åt ena eller andra sidan, är i stånd att omkring sig förena de spridda krafterna. Ett stort fel har det nationalliberala partiet begått derigenom, att det skilt sig från de nationella bondevännerna och understödt den nuvarande ministeren i dess sträfvanden att med riksrådets hjelp kullkasta grundlagen af den 5 Juni 1849. Detta har beröfvat partiet en del goda krafter, i det att alla, som se landets räddning endast i en innerlig sammanslutning af alla nationella. män mot den kring sig gripande reaktionen, hvilken till stor del har sitt stöd i hofvet och den nuvarande regeringen, vägra följa dem .på denna väg. Vår konung har, som bekant, många bröder. Gud känner dem alla. Vi hafva, bimlen vare prisad, hittills blott gjort bekantskap med tre: hertig Carl, som var en ifrig upprorsmakare mot konung Fredrik VII; prins Hans som, mirabile dietu, användts i åtskilliga diplomatiska missioner, och prins Julius som på sin tid tog aktiv del i det slesvigholsteinska upproret. Detta har ej hindrat hans utnämning till general i danska armån och till riddare af elefanterorden. Denne riddare af den sorgliga skepnaden skickades för någon tid sedan till Grekland i en eller annan mystisk mission. Men då han gjorde ett plumpt försök att uttränga grefve Sponneck, förmodligen för att sjelf intaga hans plats såsom Mentor för den unge Telemak, blef han på ett tämliligen oblidt sätt visad vintervägen af sin unge brorsson, hvilken skall vara den bäste af hela den lyckliga familjen. Nu heter det, att vår upphöjda drottning i egen erson skall begitva sig på resa till Grekand för att, som man säger, tillfredsställa sin moderliga längtan efter sonen. Vi kunna dock ej gå i god för detta ryktes pålitlighet. På telegrafväg ha vi erfarit, att Nordiska Nationalföreningen offentligen framträdt i Stockholm. Vi helsa med glädje denna förening. Det är från Sverge impulsen till en förening af Nordens folk bör utgå. Vi hoppas, att man snart skall följa det gifna föredömet både i Köpenhamn och i Kristiania. — Med anledning af enkedrottningens födelsedag gafs i går salut från SkeppsholmsBatteriet. Enkedrottningen gaf i går middag för DM. och K. Va o— KK. M:t har den 13 sistlidne Februari