27.381 qvadratfot, äro i det af majoren Edelsvärd uppgjorda, af detaljerade beräkningar åtföljda, förslaget upptagna till en kostnad af 139,500 rdr, hvilket belopp slöjdföreningens styrelse, med afseende å möjligen nödiga förändringar i byggnadsplanen, ansett böra ökas till en jemnad summa af 150,000 rdr. I betraktande af den stora nytta för hela landet, som förslagets utförande komme att medföra, har bemälda styrelse vågat hoppas, det E. K. M. skulle täckas 1 nåder anvisa nämnda, för byggnaderna erforderliga, belopp att utgå af allmänna medel. De kostnader, som derutöfver måste i och för expositionen bestridas, såsom för administration, dekorering, transporter m. m., har slöjdföreningens styrelse, som upptagit dem till lika belopp med det af k. komiten förslagsvis nämnda eller 100,000 rdr, ansett böra, med afseende å de stora fördelarne för Stockholms stad af en dylik exposition, förskjutas af kommunens kassa, mot rättighet för denna att af de genom försäljning af inträdesbiljetter och (efter expositionens slut) byggnadsmaterialier inflytande medel vinna ersättning för det lemnade förskottet. Efter att sålunda hafva framställt det sätt, hvarpå, enligt styrelsens tanka, det af k. komiten i främsta rummet afsedda ändamål, eller åstadkommandet år 1866 af en större exposition i hufvudstaden, skulle kunna med minsta kostnad och svårighet vinnas, har nämnde korporation anhållit att Stockholms stads fullmäktige måtte höras, huruvida kommunens medverkan kunde vara att derför påräkna, samt att ärendet sedermera måtte varda E. K. M:ts någiga pröfing understäldt. ed anledning häraf har öfverståthållare-embetet den 1 sist). December öfverlemnat samtlige hithörande handlingar till Stockholms stadsfullmäktige, som den 11 sistl. Februari förehaft frågan till behandling. Uti den samma dag till öfverståthållare-embetet aflåtna skrifvelse i ämnet yttra fullmäktige hufvudsakligen: att de ej kunnat undgå att erkänna och till sitt fulla värde uppskatta den stora vigten af tid efter annan återkommande industri-utställningar, hvarigenom beredes en lyftning och väckeise för den inhemska industrien, ett tillfälle till täflan och vinnande af insigter för de svenska industri-idkarne, som icke torde på annat sätt stå att vinna; -att det visserligen varit mest önskvärdt, om utan uppskof kunnat i hufvudstaden åstadkommas en särskild permanent bygnad. för inrymmande af dylika expositioner, och som under mellantiderna äfven kunde användas för andra ändamål; att emellertid, då olika platser för en sådan bygnad blifvit föreslagna, af hvilka somliga ännu ej äro till fullo reglerade, och då ett företag af nämnde art erfordrar, om det skall kunna till full båtnad utföras, betydlig tid och större penningmedel än hvartill nu kunde beredas tillgån . stadsfullmäktige, som funnit de af komiterade andragna skäl för en större expositions anordnande härstädes just år 1866, vara afstörre vigt, ansett sig böra, jemte det att åtgärder blifvit beslutade för vidare utredning af frågan om en permanent byggnad, omfatta och, i hvad på dem ankommer, understödja det af svenska slöjdföreningens styrelse tramställda förslaget. På grund af dessa och i öfrigt andragna skäl hafva stadsfullmäktige beslutat: dels att under förutsättning, det K. M:t beviljar erforderliga medel till den ifrågasatta provisionella expositionsbyggnadens uppförande på töreslagen plats år 1866, Stockholms stad förbinder sig att, i öfverensstämmelse med styrelsens öfver svenska slöjdföreningen förslag, till administration, dekorering, transporter, m. m., förskjuta en summa ej öfverstigande 100,000 rdr, under vilkor af godtgörelse genom behållningen å inträdesoch hyres-afgifterna samt derigenom att bygnaden efter expositionens: slut till staden öfverlemnas för att genom dess försorg nedtagas och användas; samt under vilkor att Stockholms stadsfullmäktige må tillerkännas rätt att uti den blifvande bestyrelsen för expositionens anordnande och förvaltning få insätta ett sådant antal ledamöter, som K. M:t kan finna lämpligt i nåder bestämma; dels ock att åt fullmäktiges beredningsutskott uppdraga att afgifva utlåtande angående de åtgärder, som kunna böra vidtagas för åstadkommande inom hufvudstaden af en ständig lokal för utställning af industrioch konstalster. Vid det skick, hvaruti frågan sålunda kommit, har öfverståthållareembetet trott sig böra till E. K. M. i underdånighet öfverlemna såväl de nådigast remitterade handligarne som dem, hvilka på ofvan omförmälda sätt sednare tillkommit, och anhåller att, till ytterligare belysning af denna vigtiga fråga, få för egen del i underdånighet anföra följande: Betydelsen af större, internationella industriexpositioner har på de båda sista årtiondena blifvit nästan öfverallt inom den civiliserade verlden till fullo insedd. England och Frankrike, som uti industrielt afseende onekligen stå frärnst, hafva också täflat att hvardera i sin hufvudstad sammanföra alstren af alla länders och nationers industri och konstflit, och allmänna utställningar hafva hållits i London åren 1851 och 1862 samt 1855 i Paris, på hvilket sistnämnda ställe en dylik exposition nu förberedes till år 1867. De främmande nationerna hafva vid dessa tillfällen låtit sin materiella utveckling representeras, och derifrån hemfört rika skatter af erfarenhet och kunskaper, vidgade vyer. utsträckta handelsförbindelser. Och dessa sistnämnda torde : vara det vigtigaste af de resultater, som afses: och vinnas. Det synes nemligen eljest ligga nå: gon motsägelse deri, att just de länder, som i afseende å industriel utveckling stå framför de öfriga, skulle vara ifrigast att till sig inbjuda främmande nationers industriidkäre till en uppvisning och en täflan, deri den inhemska konst fliten visserligen skulle segrande bestå, men hvars fördelar, ökade insigter och konstfärdighet, skulle väsentligen komma de främmande till godo. Men der finnes ett annat motiv för dessa omfattande expositioner, ett annat mål, som de hafva till syfte, nemligen att befordra och lemna tillfälle till en ökad afsättning af det landets egna produkter, inom hvilket utställningen hålles, att bereda en marknad, der alla behof kunna fyllas, och der landets industri, lysande genom mångfalden och beskaffenheten af sina alster, hvilka bära vittne om dess kraftiga utveckling, söker tillvinna sig allt mera förtroende, en allt större terräng i verldshandeln. Dessa stora verldsexpositioner innebära på grund häraf för de nationer, hvilka i afseende åå sin industriella utveckling måste åtnöjas med att komma i andra rummet, om icke en fara, åtminstone en maning att äfven hvar i sin stad göra likartade ansträngningar; och insigten härom har säkerligen varit en af de vi tigaste lärdomar, som de främmande deltagarne denfrån hemfört. Också har denna lärdom nästan öfverallt burit frukt; i de flesta europeiska länder hafva föranstaltats eller förberedas för närvarande mera eller mindre omfattande industriutstäliningar, såsom i år i Oporto och Dublin, och till det nästkommande i Wien. Uti de ofvannämnda stora utställningarne har äfven Sverge deltasit på ett sätt, som för den svenska nationen och industriidkarne medfört ökad aktning och anseende i utlandet, samt inneburit rik anledning till glädje och stolthet. Det tillfälle, som på grund af nådigst anbefallda särskilda åtgärder varit svenska industri-idkare och arbetare beredt att på expositionsorterna personligen inhemta kännedom om nyare uppfinningar och förbättrade arbetsmetoder, och de sålunda hit återförda kunskaper hafva icke kunnat vara utan inflytande på vår industris kraftiga utveckling under den sednaste tiden: och utan tvifvel hafva derföre de betydliga uppoffringar från statsverkets sida, som värt deltagande i de allmänna expositionerna erfordrat, icke allenast bidragit att häfda fäderneslandets ära och anseende, utan äfven medfört verkligt och allmänt gagn. Men det syaes icke kunna bestridas, att de dervid afsadda fäörlalar oalala 5 Andligt mvecket gtöäörre ut