STOCKHOLM den 8 Mars. Norska Morgenbladet omtalar i anledning al de snart förestående storthingsvalen, följande ämnen som skola behandlas vid nästa storthing: Främst på listan står onekligen regerinsens förslag om årliga storthing. Som bekant iramställdes af enskild person ett dylikt för slag för sista storthinget och erhöll der, till temligen allmän öfverraskning ej blott för publiken i allmänhet, utan äfven som vitro för storthingets egna medlemmar, efter en jemförelsevis kort och obetydlig debatt, orundlagsenlig pluralitet. Oafsedt de brister, som vidlådde beslutets detaljer, tro vi att stämningen inom landet med afseende i denna fråga var sådan, att de flesta ansågo det lyckligt att regeringen genom sin vägran af sanktion hindrade beslutets ögonblickliga upphöjande till lag. Reformen är för vigtig och dess följder för hela vår statslif för svåra att öfverskåda, för att man skulle önska den genomförd nästan utan all diskussion och utan att nationenen haft tillräcklig tid att sätta sig in i och göra sig fxiro ig med dess hela anda och beskaffenet. Frågans ställning låter väl förmoda, att resultatet denna gång blir det samma som gist. Det är obestridligt att budgetterminen efter nu gällande lag är för lång. Att få den förkortad ligger både i folketsoch regeringens intresse. Vidare är arbetet under storthingets nuvarande långa samlingstider när stan outhärdligt för de medlemmar, på hvilka det faller. Slutligen blifva ju årliga storthing nära nog nödvändiga, om Sverge får årliga riksdagar. Mot dessa kraftiga argumenter kan icke uppställas annat än fruktan för att årliga möten af storthinget medelbart skall omstörta maktfördelningen och göra hvarje motstånd mot verkställigheten af storthingets beslut ännu svårare än nu är händelsen. Det är besynnerligt nog måhända icke hos regeringen denna fruktan är starkast; ty regeringen har intagit en alldeles afgjord ställning till frågan. Den har enom sitt förslag helt och hållet lagt den I storthingets hånder. Om förslaget blir antaget, så blir det naturligtvis också sanktioneradt. Deremot tro vi oss ha förmärkt, att en del till och med af de storthingsmän, som förra gången röstade för förslaget, gjorde det med mycken tvekan huruvida man icke dervid höll på med ett ganska vådligt experiment, som skulle utgöra ett stort steg till det allmänna parlamentariska system, som lägger i nationalförsamlingens hand att anförtro ministerposter åt sina ledare, men deremot medför, att mnationallörsamlingen lyder ministrarne så länge den icke vill sätta andra personer i deras ställe. Denna fruktan har emellertid så liten verklig grund, att den svårligen skall utgöra någon synnerlig vigt i vågskålen. I händelse förslaget om årliga storthing går igenom, skola utsigterna för förslaget om statsrådernas deltagande i storthingets förhandlingar betydligt förminskas. Dessa utsigter äro dessutom i för sig icke mycket lofvande. Intresset för denna reform är uppenbarligen icke mera så stort som för någon tid sedan. Dess ursprungliga upphofsoch dugligaste målsmän ha atgät från det offentliga lifvets skådeplats och luckor -ha upp stått bland dess fordna vänner, i det bland andra herrar Schweigaard och Aall vid si sta storthinget frigjorde sig från förbindel sen dermed och voterade med den andra sidan. Medan år 1860 blott några få röstei fattades i den erforderliga pluraliteten a två tredjedelar, farins år 1863 blott en knap; majoritet af två röster förförslagets anta gande. Om man läser namnen på dem, son nu ha framträdt med förslaget, finner mar också hufvudsakligen män som tillhöra et enstaka parti, då man deremot förut på träffade personer af olika åsigter. Hade v varit i motionärernas ställe, skulle vi före dragit att läta saken hvila en tid och af vakta gynnsammare tider; och om den fal ler vid kommande storthing, kunna vi knap past tro att många skola blifva nog sangvi niska att ånyo fresta lyckan. Till en vis grad är det väl sannt att en saks vänne icke få uppgifva den derför att hinder möta men om man gång på gäng arbetar förgät ves, kommer dock slutligen en tid, då maj gör klokast i att sluta för en tid. Bland andra grundlagsförslag föreligge det vid förra storthinget af regeringen fram lagda men då förkastade förslaget att ich blott kronprinsen (d. v. s. regerande konur gens äldste son), utan ock öfverhufvud nä maste tronarfvingen kan fungera såsom vice ke nung. Förslaget är åter upptaget af repre sentanten Schwartz. Vidare ett af Aschjem, Enge och Kra framsfäldt förslag om ändring i grundlagen f 50 om vilkoren för rösträtt, hvars ena a ternativ går ut på att gifva sådana pers ner rösträtt, som i 5 år brukat och fortf rande bruka matrikulerad jord (för närve rande ger ej annat bruk än lifstidsarrend rösträtt), och hvars andra alternativ ska öra hvar och en röstberättigad, som i T betalat i årlig skatt till staten eller kon munen .en summa af 1 eller 2 speciedal på landet och 2 eller 4 speciedaler i st derna. Slutligen ha tre medlemmar af sis storthingets konstitutionskomite, Rolf Olsei Christensen och Bagger, upptagit förslag om religionsfrihet för statens embetsmäöi hvilket förra gången förkastades med 6 röster mot 42. Af andra än grundlagsreformer är frågo om kriminalprocesslagen den vigtigaste. Attde