Mortaliteten I Paris. Den af oss i måndagsbladet omnämnda redogörelsen i Moniteur universel för hr Devilles statistiska arbete i ofvannämnda ämne är hufvudsakligen al följ.nde innehåll: Fordom bortryckte döden årligen i Paris en invånare på 25. Fem:io år sednare afled blott en på 30. År 1836, efter den första koleraepidemien, hvilken förorsakade en exceptionel dödlighet, rä nade man endast en afliden på 36 invånare. Ar 1840 gör ett oförklarligt undantag från den växande minskningen i dödligheten, hvilken då steg till 1 på 33. År 1841 utgjorde dödsfallens antal 1 på 36 invånare och fem år sednare, d. v. s. år 1846, 1 på 37: år 1851 1 på 38; år 1856 1 på 39. Vid den tiden fanns ännu det fordna Paris med sina ohelsosamma kloaker qvar i sin helhet med undantag deraf, att Rue Rivoli blifvit förlängd och förändrad. 1861 års skattskrifning, som upptog befolkningen i Paris till ett antal af1,696,141 me niskor, visade blott 1 död på 39 invånare. Framsteget har fortgått. AÄren 1862 och 1863 finner man icke mera än en död på 40 invånare om året. Orsaken till denna eröfring från döden är framstegen i sanitära förhållanden. Paris saknade luft och ljus, väl icke i de aristokretiska qvarteren, men i det egentliga tolkets. Större delen af dess invånare bodde. i Brfallna rucklen, så tätt sammanpackade i ce trånga gränderna, alt grannarne midt emot hvarandra nästan kunde taga hvarandr: i hand öfver dessa. Ludvig XIV:s Paris, der åriigen en invånare af 28 dog, betäckte en yta af endast 1337 hektarer. Napolleon III:s Paris, der man årligen förlorar endast en invånare på 40, upptager en ytear af 7802 hektarer. Man har utrotat återvärndsgatorna, de instängande murarne, de möjrka och smutsiga gränderna. Från år 18:52 till år 1863 har man rifvit ned 8260 mörka och luftvexling sakninde bus och uppbyggt 24,947 nya, d.v.s. 16,687 flera än förut, alla siora, luftiga beqvåma och placerade så, att de icke förhindra hvarken ljusets eller luftens tillträde. Häri ligger, enligt ofvannämnda statistiska erbete, hemligheten af det förbättrade helsotillståndet och parisarnes långa lifstid. Det har många gånger framhållits, men kam ej för ofta upprepas, att menniskan för si styrka och sin helsa behöfver två oundgngliga litselementer, luft och vatten — rev Jutt, frigjord från de miasmer, som uppkamma genom en för stor hopträngning af beolkningen, och rent vatten, ymnigt tillgingligt för henne. Dessa båda elementer betås parisarne af bästa möjliga beskaffenhet. Ar 1862 utdelades i Paris 136,834 kabilkmeter vatten i timmen, hvaremot är 1840 endast 65,000 ätgingo på samma tid. Och upgorna inandas nu i den pånyttfödda och förstorade la cite? en ypperlig och liigifvande luft. Afven ett annat förhållande anföres såsom bidragande orsak till det gynnsamma helsotillståndet. Paris har icke mindre än 158.640 räd! Dessa äro ej alenast eu ögonlägnad, en trefnad; de bidraga äfven myc! ket verksamt till sundhetstillståndets förbättrande. Såsom man vet sbsorbera de oröna delarne af växterna den kolsyra, luftem innehåller, och betria denna från dess för menniskan skudliga beståndsdel. De gröna platser (squares), der barnen i Paris få någon ersättning för landsbygdens friska luft, äro äfvenledes en hyglemsk eröfring occh en nyttig vederqvickelse.