ait den fosterländska maningen måtte träffa så mycken anklang som möjligt. Af hvad vi här tagit oss fribeten påpeka rörande verkets karakter för öfrigt, torde genast framstå, att här spelas med talang och med klar uppfattning af ett visst bestämdt mål på några af de strängar, som väl aldrig skola anslås utan stark återklang. Vi tillönska tidskriftens redaktion all lycka att fortgå på den sålunda utstakade banan och äro öfvertygade om att sådana bemödanden skola med framgång krönas. Svensk, Tysk, Engelsk och Fransk Handelskorrespondens, samlad och utarbetad efter de nyaste och bästa källorgaf C. F. Calwagen. Göteborg, Oscar L. Lamms förlag. Behofvet och gagnet af en hjelpreda, sådan som den här föreliggande, ifrågasättes visserligen af en och annan, men tillvaron af sådana på alla språk ådagalägger emellertid, att sådana ega användbarhet. Vär det af en sådan skulle icke heller minskas deraf, att, såsom bär synes vara händelsen, något eller några utländska arbeten afsamma slag tagits till mönster, samt de råd och föreskrifter, hvilka jemte brefformulären meddelas, blifvit öfversatta från dylika uti något sådant arbete. Men detta allt vore under förutsättning, att den del af arbetet, hvilken egentligen tillhörer utgifvaren — nemligen öfversättningen till svenska språket — vore väl utförd. Beklagligen kunna vi icke vitsorda att detta här är förhållandet, och vi tro således icke att med bezagnandet af denna bok skall uppnås det af utgifvaren i förordet angifna ändamål: Patt gifva unga män, som egna sig åt handel, ett tillfälle att praktisera och fullkomna sig i handelskorrespondens?. Det heteri den förutskickade inledningen till boken: Många köpmän hafva redan uteslutit från sin korrespondens allt det, som fordom gjorde den otydlig eller löjlig. Det är tid att fullborda denna reform genom ett bestämdt förkastande af dessa triviala fraser, dessa oegentliga uttryck, denna ?jargon, som gjorde köpmannabrefven till ett föremål för åtlöje. Nu, då handeln, denna ymniga källa för allmänt välstånd, mer och mer tillvinner sig aktning, nu då den hvarje dag tillväxer och höjer sig i samhället, är det äfven nödigt att vårda språket och att afskaffa dessa felaktiga vändningar, dessa främmande termer och dessa barbariska uttryck, som åtskilliga äldre köpmän ännu bibehålla, under förmening att, för att vara verkligt kommersielt, bör ett handelsbref vara uppfyldt af dessa odrägliga fel. Dessa åsigter gillas tfoligen af enhvar och vi måste vitsorda, att de äfven äro tilllämpade uti de meddelade brefformulären — på de främmande språken. I den svenska öfversättningen stöter man deremot på en ymnighet at dessa ?oegentliga uttryck?, å talrika prof på denna jargon?, som det ju skulle vara uppgiften att undvika och som genom ett arbete, sådant som det föreliggande, just borde motarbetas. Det fel, som länge vidlådit och ännu ganska allmänt vidlåder den svenska köpmanskorrespondensen, består egentligen deri, att icke blott termer utan älfven ordställningar utgöra mycket klena öfversättningar eller ombildningar af främmande termer och talesätt. En författare, som vill gifva mönster, genom hvilka unga män skola fullkomna sig? i handelskorrespondens, borde således i första rummet bemöda sig att undvika denna stötesten. Utgifvaren af förevarande bok har icke gjort det eller åtminstone icke lyckats deri, och han är i allmänhet temligen klen i behandlingen af svenskan. Bland annat anmärka vi det tidt och ofta oriktiga användandet af prepositionerna af, för, till, m. fl. Vi ha ansett oss böra framställa dessa anmärkningar till tjenst för de i handelsyrket arbetande unga män, som kunde hafva för afsigt att i denna bok söka en ledning för sin utbildning. Det lider icke något tvifvel att i samma mån som en god skolunderbyggnad och dermed äfven förvärfvad färdighet att behandla modersmålet, blir alltmer allmän bland dem som egna sig åt handeln, skall den barbariska rotvälska, som vårt köpmansspråk tillförene utgjort, mer och mer försvinna, och den utmärkta behandling af språket, som man så ofia möter i den engelska, franska och tyska köpmanskorrespondensen, icke heller längre blifva någon sällsynthet i den svenska. Uppnåendet af detta önskningsmål skulle döck säkert i hög grad befrämjas derigenom att man erhölle en god samling af mön: ster för köpmansbref. — De förenade rikenas generalkonsul Archangel, Fleischer, har genom excellenser Oihhamn 4i1l univaroitatchihlintakat I Kriatia.