lund, nvi ken a MIanliotratcls vaalhar Hade bestyret med middagen, samtaf honom utan anmärkning godkändes, hvarföre hon trodde sig böra bli från allt ansvar befriad. Utslag i målet meddelades i dag, och fru Stahre fälldes att för dennu sin förbrytelse emot jagtstadgan böta 60 rdr. Ett märkvärdigt rättegångsmål Till fullständigande af redogörelsen för krigsrättsransakningen om extrajudicialiter bestraffane krono!totsen Oscar Suvudström, anse vi oss böra omförmäla det förhållande. att enligt inför rigsrätten meddelad uppgift Sundström omkring 14 dagar före den öfverklagade bestraffningen undergå t 4 dagars extra-judieiel be-treffuing för fylleri i tjeasten under pågående lotsning. Det förhållande, jemte ätckuliga omständigheter, som omförmnäl s i kronolotsen R :senbergs försvarsskrift. torde möjligen kunna ställa parternas förhållande, ur moralisk synpunkt, i nägot olika duger än nändelsen blir Oman betraktar endast de på saken juridiskt inverkande omständigheter, som relater des i vårt förra referat. Vi återgifva derföre äfven här nedan Rosenbergs försvarsskrift i sin helhet. Den lyder sålunda: Sedan kronolotsen Oskar Sundström genom tillkallade vittnens intyg numera förmenar sig hafva styrkt det han blifvit oskyldigt ålagd bestraffning, till följd af den rapport jag afgifvit. att han under lotsuppassningen vid Waxholm den 28 sistlidne November på aftonen af mig blifvit befunnen vara öfverlastad. anh leräfven ju ödmjukligen att till rätttärdigande af mint handlingssätt tå skriftligen anföra hvad jag anser vara nödigt känna, för att framställa förhållandet i dess rätta dager. Då jag förliden sommar blef antagen till kronolots vid Waxholm, och tillika erhöll förordnande att i egenskap af törman vid platsen der bestrida lotsåldermans tjensteåliggande, blef jag. bland de särskilda föreskrifter jag af lotsbefälet mottog, synnerligast ålagd att vaka öfver lotsarnes uppförande, och i hvad i min förmåga stod söka motarbeta benägenhet för dryckenskap, der sådan visade sig hos någon bland personalen. Att O. Sundström var en bland dem som erfordrade sådan enskild tillsyn. fann jag snart. och att han cerefter, ewigt hvad han öfverklagat. funnit sig besvärad af att jag efterbållit honom, må han rätteligen tillskrifva sin egen dåliga böjelse i stället för någon närd ovilja mot hans person från min sida. Om han ej före min tjenstetid varit tillhällen och tilltalad. kan sådant lätt förklaras af att hans far, ännu varande lotsen ÅA. Sundström, då bestridde förmanskapet vid lotsplatsen, hvarjemte större delen aft dåvasande lotspersonal stod i slägtskapsförhållande till Sundström, Enligt alla de af S. förekallade vittnens äsigt skulle han vid öfverklagade tillfället varit Sfullkomligt nykter? och kan jag mturligen ingenting invända emot hvad som de uppgifva vara sin öfvertygelse, ifrån deras synpunkt betraktadt; dock vågar jag hemställa huruvida det vore lämpligt att jag, då jag funnit en lots hafva berusat sig, först skulle vädja till hans kamraters och supbröders omdöme, för att kunna afgöra i hvad mån han ännu kunde vara presentabel som lots å fartyg, och är jag af den, nvars befallninga i tjensten det tillkommer mig att lyda, i etta fall gjord uppmärksam på att fordringarne å en lots äro numera annorlunda mot hvad förr kunde få passera, och att på mig i första hand hvilar ansvaret för lotsarnes uppförande och tjenstbarhet; en uppenbar motsägelse förefinnes dessutom i vittnesmålen, då först deraf upplyses att S. under dagens lopp förtärt i åtskilliga repriser spirituösa drycker och det oaktadt slutligen påstås att han varit fullkomligt nykter.? Men om äfven S. ej varit så öfverlastad den gången, efter hvad ett vittne yttrat. som man eljest kan få se honom, så blir hans felaktighet vid ifrågavarande tillfälle icke mindre. Enligt 28 1 mom. i k. lotsreglementet åligger mig. bland annat, att noga vaka deröfver attlotsarne. vistas på sina platser och uppassa på bestämda ställen under den tid af året då sjöfarten pågår. Jag har derför förbjudit lotsarne. och sär skildt S.. att under det de äro stadda på uppassning ingå på krogar; jag hade förut samma dag vid min rund på eftermiddagen funnit S. gången från sit uppassningsställe till krogen: då jag återkom på attonen. var förhållandet detsamma, och redan till följd häraf hade S. gjort sig förtjent att anmälas till bestrafining, men då jag ytterligare tydligen, såväl af lukt som at hans svar och beteende vid utkomsten från kraen, fann att han bade förtärt spirituosa mer än vad efter mitt förmenande vore rådligt för att skicka honom ombord å fartyg, så ansåg jag vara min pligt att derom underrätta lotsbefälet. Då S. vid ifrågavarande tillfälle i flera afseenden gjort sig förtjent af bestraffning, utan att han tycks rätt kunna fatta allt det felaktiga i sitt beteende. endast fästande sig vid att han då ej var öfverlastad i den mening han och hans vittnen dermed förstå, så visar äfven detta tillräckligt hvad förmåga S. eger att uppfatta vigten at de skyldigheter honom åligger såsom lots; och får jag, på grund at anförda skäl, ödmjuknigen anhålla det S:s klagan öfver den bestraffning han för sagda fel undergått måtte lemnas utan afeeende och han sjelf få vidkännas alia de kostnader han genom sin obefogade klagan åstadkommit, hvarjemte jag får förbehålla mig särskildt åtals väckande mot S. för det han i sin inlemnade stämning tillätit sig yttra obevista beskyllningar och klander mot mina åtgärder i tjensten. Waxholm den 13 Febr. 1865. F. E. Rosenberg. — Göteborg den 23 Febr. Misstänkt förgiftning. Enligt trån hofrättskommissarien J. F. Franken: berg den 22 dennes till konungens befallningshafvande ingången rapport, har i Röd, Forshella socken bosatte hemmansegaren Magnus An lerssons hustru den 6 dennes efter intaget kaffe anripits af qväljningar, som fortfarit till hennes en 9 dennes timade död. Magnus Andersson as mo I 40 dannee ftor intagen frukost