gång vid domstolen i Oran mot en godsegare i Algier. Sultanen har skänkt S:t Anna-kyrkan i Jerusalem till franska regeringen, som genast låtit vidtaga nödiga ätföder att restaurera denna byggnad. — sejsarinnan har i Spanien förlorat en rätteRing om betydliga egendomar i grelskupet iranda, hvilken varat i många är. — Proudhons vänner arbeta för att förskaffa hans enka en lifränta på 2500 trancs, hvartill skulle komma inkomsterna för hans efterlemnade skrifter. Under pressen befinner sig ett förut icke utgilvet verk af den berömde skrifställaren med titel: 7De la capacit de la classe ouvrigre?, — Guizot arbeiar på andra bandet af sina Meditations religieuses. — Deputeraden Belmontet har öfverlemnat kejsaren det sista bandet af sia dikter: Poesie des larmes. ENGLAND. Parlamentet sammanträdde åter den 7 d:2. Det vid första plevum af lordkanslern upplästa trontalet var alltigenom betydelselöst och således en trogen spegel at Englands närvarande politik. Lord Derby, torypartiet; chef, uppträdde med en kriuk af trontalet; han lycköuskade regeringen att halva sammansatt ett tal, som så förträffligt passar för situat.onen och för ett parlament, som uumera blott har några veckor qvar al 6 n i logen faststälda lilsud. Men han hade dock önskat, att trontalet varit något uttförligare och klarare rörsude Siorbriuanniens ställning till utländska makter, specielt till Amerika. Han gillade den neutreluet regeringen iakttagit gentemot kriget i Nordamerika; men han beklagade, att nordstaterna, som haft så stora förmåner af denna neutralitet, i stället för att visa sig tack samma mot England, ådagslägga mot deta land en fiendilig sinnesstämning, hvarpå bevis föreligga i det tillämnade upphävandet såväl af fördraget om flyktade missdådsres utlemnande som ock at ötverenskommelsen att icke hålla krigsskepp i de mellan umionens och Englands områden belägna sjövarne. — Lord Russell svarade, att lord Decibys klagomäl ötver nordstaterna just iccke bevisade, att han söker göra unionen räättvisa. Om Förenta Staternas folk anser een gelska regeringen törpligtad att tillse, (det intet understöd kommer trån Euglaud de konfedererade tillhanda, så är dewa visser-: ligen en oriktig uppiauning. Att hindra detta är omöjligt, ehuru regeringen at allal: krafter bemödat sig att förekomma utrustan-t det af konfedererade kapare i briticka hamnar. Men det är i sanning icke underligt, ! om amerikanska folket, inbegripet i en! kamp på lit och död, skulle blilvit förbitt-: radt över att de konfedererade från Eng-! i i j Jand förskaffat sig krigsfartyg, som gjort deras handel så stor skada. Ej heller må man förundra sig ötver amerikavarnes hamm, då de konfedererade på kanadensiskt mmråde orgamserat band, som med mord (och plundring hemsökt gränsdisirikten, och man an väl icke förtänka de unionelle, av de, till förekommande auf sådana händelser, be-! slutit hälla krigsskepp på sjöarne. ! Amerikanske gesanuten Adams har ii en! skritvelse framfört presidenten Linccolns! tacksägelse till den internationella arbetaare! föreningen i London för den lycköuskninngs! adress som nämde törening till presidernten öfversändt. Lord Russells sons, viscount Amb:rleleys. tal å ett politiskt möte i Leeds, byaruti i han framhöll nödvändigheten at valrättens utsträckning, har väckt ett betydligt upppseende och förtjenar detsamma, enär dec. kan betraktas såsom en uppspirande talanggrullt slatsmans politiska program. Torypartietsj i orgsner ino pressen anfalla det med häftighet; den färglösa Times ogillar det; dejs liberala organerna åter ekänka det sivt bi-): fall. h Torypartiets sekundchef hr Disraeli harl!n börjat en agitation för upprättandet af ett nytt andligt tribunal, hvars uppgift skulle !s vara att skydda den i bans tanke starkt ho-wv tade högkyrkliga renlärigheten. Tidningarp af alla färger förespå, att denna hr Disrne1 lis agitation skall göra komplett fiasco och )e kanske älven hans eget poluiska anseende. ö Med all sin aktning för the Revereuds?t hysa de engelska lekmännen djupaste at-s smak för allt som har anstryknivg uf prest-F välde, och den friare rikting, som med hvarje dag mer och mer gör sig gällamde i engelsmännens religiösa åsigter, är ewut anmärknivgsvärdt tecken, som icke lIofvar framgång åt planen att inrätta kättareedowstolar. Anledningen till Diraelis agittations är att fivna i de utslag, som Englandss förnämste domere, biträdda at några biskkopar i Ihe Judicial Committee or Privy CCouncil, afkunnat i åtskilliga processer, soom Ortodox itver tillställt mot frisinnade lärare inom engelska högkyrkan. Mellan stationerna Soho och Hockleey på den stora vestbanan, icke låvgt fråm Bir4 mingham, förer jernvägen geuom em tun-)v nel, öfver hvilken en arm af den gamla Birmingham-kanalen flyter. Ena lokomotiv: r förare, som den 8:de om aftonen hade anv lF assera tunneln, bragte bandirektören utilr ockley den underrättelse, att vatten in-)b sipprade genom ett hål i tunnelns hvalt. Anustalter träffades genast att atvärja faran, men förgälves. Isom kort hade vattnet genombrutit murver;et; det inströmwade ii tunneln, förstörde vägen och öfversväm-b made med oemotståndlig mukt det kring Hockley belägna låglandet, rfättande enn mängd hus under vattev och anställanded stor förödelse. Det kungliga mausoleet i Frogmorce, ders stoftet af prins Albert hvilar, narmaar siglu sin fulländning; grundstenen till detssammv lades af drottningen i Mars 1862. — ÖtverV portalen är i brons anbragt följande innskritt: n Alberti Principis quod mortale erut hoc ivg sepulero deponi voluit vidua moerenss Victoria Regina MDCCCLXII Vale desidderatis-e sime! Hice demum couquiescam tecuum, te-!k cum in Christo consurgam.? (Hvand död c ligt var af prins Albert har hans söörjande!ö enka drottmng Victoria velat anförriro åtdenna graf år 1862. Farväl du, öjiverallt efterlävgtade! Här omsider skall jjug vid!s din sida hvila och med dig i Christus uppstå.Y