Direkt förbindelse mellan Gustaf Adolfs torg och Hötorget. (Insändt.) I Aftonbladet för den 2 Januari d. å. läste ins. en insänd artikel med öfverskrift: Ett förslag att sammanbinda Gustaf Adolfs torg med Hötorget. Som många andra, i tidningarne tidt och ofta införda uppsatser, rörande stadens reglering och försköning. har denna uppsa s ej framkallat något genmäle, den har hvarken blifvit förklarad oduglig, onyttig. eller understödd af lika tänkande. utan blifvit, som man säger, lagd till kandlingarne?. Men, månne, om man begrundar detsamma närmare, förslaget förtjenar detta öde? Låtom oss söka reda denna fråga. Det lärer icke kunna bestridas, att de gator, som omgifva slöjdskolan, äro smala och trånga; men om nu, genom ett framkastadt förslag, ändring härutinnan kan vinnas, hvarigenom staden och dess invånare komma att i tidernas längd draga b. tydlig fördel, och slöjdskolan ingen väsentlig skada eller olägenhet tillskyndas, böra då ej vederbörande, med åsidosättande af att förslaget framkommer från en man, som ej tillhör facket, göra sig mödan undersöka om saken kan låta realisera sig. Man behöfver ej resa långt i utlandet för att träffa på sådana genomskurna tomter, men gör man sig mödan att resa till Paris så finnes vid de flesta gator, de s. k. passages eller genomfångar (för närvarande är deras antal 64. enligt artor öfver Paris af år 1862). Derstädes äro de vanligen betäckta med tak af glas, gifvande derigenom äfven skydd för de promenerande un: der regnväder (de få ej begagnas af åkande). Fördelarne af dessa passager äro i en större stad så stora, att derom ej något behöfs ordas. Men för att återgå till ämnet för denna artikel, som är att understödja förslaget om genomskärning af slöjdskoletvomten, för att derigenom förena Gustaf Adolfs torg med Hötorget — Observatorium, ja med den af hrr Wallström Rudberg föreslagna norra Boulevarden, inbjuder ins. en hvar, som nitälskar för vår stads ändamålsenliga reglering, att göra en promenad till nyssnämnda byggnad, tagande vägen från Brunkebergs torg. Om den frågan skulle ställas till de exempelvis ankomne 10—100 personerna, ?anse Ni att en fortsättning af Beridarebansgaian, genom denna tomt skulle, om den verkställdes, blifva nytiig och för samhället nödvändig, så tror ins. fullt och fast att ej många, om ens någon enda skulle derpå svara nej. Hvar och en kan misstaga sig, och skulle ins. göra det i denna fräga, så utbeder han sig, att den eller de som ha skäl att andraga som bevis att detta förslag är ändamålslöst, måtte göra sig den mödan att framkomma med dem. Isynnerhet skulle det vara lärorikt att höra nagot från sjelfva slöjdskoledirektionen, som, näst allmänheten, är den mest intresserade i denna sak. Stockholm den 2 Febr. 1865. S:s.