STOCEHOLM den 4 Febr. ; Representationsreformen. Såsom bekant är hölls vid slutet af sistl. ikedag i bondeständets sessionsrum ett samnanträde, som bivistades af medlemmar af omtliga riksständen. Andamålet var en tverläggning om de lämpligaste åtgärderna tt befordra representationereformen , och erultat .t blef, att en centralkomit valdes, wvilken erhöll uppdrag att vidtaga de åtärder, gom den kunde finna ändamålseniga för den stora sakens befrämjande. Jenna centralkomit, som haft, tid efter innan, flera sammanträden, lät första gånen höra af sig i det offentliga genom utritvande af det arbete om representationseformen, hvilket innehöll, jemie en framtällning om detta ärendes utveckling, en partisk redogörelse för de argumenter, som inder den offentliga diskussionen om det kongl. representationsförslaget blifvit anörda såväl emot som för detsamma, och: n vederlsggning af några mot förslaget gjorda, förut icke bemötta inkast. Boken har blifvit i ett stort antal exemplar spridd Siver hela landet för att sätta nationen i tillfälle att bilda sig en på mogen pröfning af skäl och motskäl grundad ölvertygelse 1 denna hennes lifstråga. Komiten har vidare satt sig i beröring och inledt brefvex ling med en mängd personer i orterna, för att i alla delar af landet anknyta förbindelser och droga försorg om att, då rätta tidpunkten för agitationens upptagande komme, öfverallt måtte finnas personer, som dervid taga initiativet och utgöra en föieningslänk mellan centralkomiten och de re formkomiter, som uppstå i orterna. För närvarande, då tidpunkten för afgörandet nalkas och de val, på hvilka utgäången till en så väsentlig del beror, snart stå för dörren, har komiten ansett tiden vara inne satt, i hvad på henne ankommer, draga försorg om att agitationen för reformens geromdrifvande må taga sin början och nationen sättas i tillfälle att, rörande densemma, uttala sina åsigter och önskningar. För detta ändamål har komitn till sina ombud i orterna utfärdat ett cirkulär, innehällande nägra antydningar med afseende å det i centralkomitens tanka lämpligaste sätfet att bereda landets invånsre tillfälle att giva sin åsigt i ämnet tillkänna. Centralomiten har samtidigt låtit offentliggöra och sprida en adress af följande lydelse: Till svenska medborgare. Sverges folkkäre konung har gält nationens länge hysta önskningar till mötes genom det till rikets sednast församlade ständer aigifna förslag till nationalrepresenta. tionens ombildning, hvilket hvilar till at görande vid nästa riksdag. Detta förslag har i alla delar af riket blitvit emotiaget med liflig belåtenhet, hvilken cj blott hvilat på hoppet, att det länge kända beholvet af ett rättvisare och tids. euligare representationssätt skall blifva till fredsstäldt, utan äiven härflutit af en pi lugn pröfving grundad öfvertygelse om de: förslags verkliga och stora lvreträden fram för den nu gällande riksdagsordningen. Det är nemligen i främsta rummet bygd på den obestridliga grundsatsen, att riks församlingen, för att motsvara sitt ända mål, bör utses af nationen i sin helhet, e blott, säsom hittills, af viesa ständ elle klasser. — Det utsträcker valrätten till hvarje svens) medborgare, som kan anses ega en obero ende samhällsställning, och gör sålunda rätt visa åt den talrika medborgareklass, som jemngod med de nuvarande riksständen samhällsställning och bildning, ännu är frå valrätt utesluten. Huru giltiga anspråt denna del af nationen eger på cn såda rättighet ådagalägges deraf, att vid de tvenn hittills försiggängna landstingsvalen, af om kring 1000 valda personer, nära två femte delar tillhört denna samhällsklass. Förglaget bereder äfven inträde i rik församlingen åt konungens rädgitvare, sor derigenom erhålla ett hittills saknadt til fälle att der föra etyrelsens talan, lemn nödiga upplysningar rörande hennes åtgä der, och inför representationen i dess he het, ej blott det stånd den ene eller and! af dem tillhör; utveckla hennes åsigter oc sålubda för sma konungen gpifoa råd ul terkastas ansvarighet i sannt konstitution mening. . Enhgt förslaget skola ledamöterna i de första TN ämmereti utses af landstingen, hvill åter tillkommit genom vul autingen ef ell jnom kommunerna. Derigenom skapas fortlöpande samband mellan desea för folke delt gande i sina allmänna ärenden gå vi tiga mrättningar. Det svära problemet a i vår tid bilda en första kammare, som å njuter nationens förtroende och på grur deraf eger den moraliska kraft, hvilken c fordras för att med hopp om framgår motsätta sig förhastade beslut, vinner dei genom en Tycklig lösning. Förslaget inför årliga riksdagar, vilkor för nödig samverkan mellan regering o representation, för kontinuitet i besluten of för en väl ordnad hushållning med allmän medel. Det innehåller äfven ett enklare arbe sätt för riksdagen samt, i stället för de m tog öfverklagade förstärkta utskotten, lämplig utväg att genom riksförsamlinge verkliga pluralitet åstadkomma beslut i 8 dana frågor, som ej kunna förfalla. Förslaget afser slutligen en förkortning tatt ÅÄdur