AR RM ARE MF STR IRVES SF 6 WWEfF Stockholms stadsfullmäktiges gårdagssession var ganska animerad. Med fögnad anteckna vi, att församlingen icke af ärendenas mångfald lät sig afhållas från att genska grundligt genomdebattera åtskilliga punkter, som innefattade principfrågor at större vigt. Mähända kunde i går afton med något skäl anmärkas, att man i en och annan punkt var något för ordrik; men vi anse dock olägenheten deraf vara mycket obetydlig i jemförelse med den benägenhet ett slumpa med ärendena, hvilken är den motsatta ytterligheten. Vi förutsätta likval; alhid, att det hos kommunalrepresentutionens medlemmar skall finnas så pass mycken ihärdighet, att de icke genom ett något för starkt ordflöde med anledning af nägra jemförelsevis mindre vigtiga frågor, fionas blaserade och likgiltiga, då ärencen af större vigt och betydelse sednare förekomma. Den åtgärd, som i går beslöts, att på en vecka ajvurnera behandlingen af de på föredragningslistan stående ärenden, hvilka ieke voro alltför brådskande, var denna gäng så mycket mer af behofvet påkallad, som en del af de på bordet ligga de betänkandena kommit fullmäktige tilhanda blott en eller ett par dagar före sammanträdet, och det således knappast varit dem möjligt att genomläsa, än mindre att grundligare studera dem, och alldeles icke någon ti funnits att bereda sig tillgång till de! upplysningar, som de vid deras granskning kunnat fiuna sig föranlåtna att förskaffa sig. Ett frångående af föredragningslistan är likväl alltid en betänklig sak. Då t. ex., såsom i går, en sådan mängd ärenden äro å densamma upptagna, att det kan tagas för alldeles gifvet, att ej alla kunna under en gession medhinnas, är det antagligt att de flesta inskränka sig att för tillfället taga närmare kännedom om blott de betänkanden, som stå främst på listan, anseende sig få god tid att till nästa sammanträde studera de sist upptagna. Omkasias nu helt oförmodadt föredragningsordningen, kan det Jätt inträffa att till behandling förekomma : sådana betänkanden, om hvilka flertalet äunu icke tagit kännedom. Sävida icke arhetsordningen borde rent af förbjuda ett frångående af föredragnivngslistan, vore det! således önskligt, att den myndighet, som har sig anförtrodt att uppgöra henne, tillsåge att de ärenden, som äro mest brådskande-och icke tåla uppskof, sattes främst på listan, så att någon rubbning i den deri e stämda ordningen så sällan som möjligt ifrågakomme. Det var med sundhetsnämndens utgifts stat, som fullmäktige i går sysselsatte sig, och det var frågan om förste studsläkarens löneförmåner, som upptog drygaste delen af den 6!2 timmar långa sessionen. At vida större betydenhet var dock den prineipfråga, som tillfälligtvis bragtes å bane vid slutet af sessionen. Kommunalordningens 23 stadgar, att vid omröstning utgången bestämmes genom enkel röstpluralifet, utom i frågor, som angå beviljande af an slag till. nya ändamål eller behof, tör hvilka erfordras bifall ar två tredjedelar bland dem. hvilka i beslutet deltaga. På sundhetsnämndens uigiftsstat fanns nu upptagen en så lydande post: Till 10 tillsyningsmän, 5000 rdr.? Etter en ganska pikant diskussion, som förtjenar sitt eget kapitel, blef resultatet, att 47 röster uttalade sig för ett af justitierådet Berg formuleradt förslag, enligt hvilket summan väl skulle i staten . upptagas, men medlen ej tå användas förr än fullmäktige pröfvat och godkänt af suniihetsvämnden uppgjordt förslag till instruktion för innehafvarne af den ifrågavarande nya befattningen. 45 medlemmar voterade deremot för postens uteslutande ur budgeten. på det under debatten anförda skäl, att man väl borde veia, hvilken verksamhet som man ville tilldela tillsyn ngsmännen, iunan man beviljade löner åt dem. Detta voteringsresultat proklamerades af öfverstäthällaren, som presiderade, med det tillägg awt fullmäktige alltså beslutit i ötverensstämmelse med hr Bergs förslag. Härvid begärde hr Wallenberg ordet och tillkännagaf, att han med afseende å resul-: tatet af voteringen vore af en annan tanke än hr öfverstäthällaren. Att det ändamäl för hvilket anslaget blifvit begårdt vore splitter nytt, kunde ej bestridas, och 23 :s föreskrift om tvätredjedelare majoritet borde väl alltså här om någonsin vara tillämplig. Öfverståthållaren förklarade sig emellertia ense, stt genom antagande af hr Bergs för slag någon utgift ej vore beslutad och att alliså hr Wallenbergs invändning saknade befogenhet. Han wille likväl låta fullmäktiges majoritet döma i saken, då det stode dem, som voro af annan tanke, fritt att få saken på besvärsväg algjord. Justitierädet Berg förfäktade äfven samma åsigt, anse ende ej en skilling nu vara beviljad, utan att detta blefve vid den framdeles skeende dispositionen af anslaget. Denna åsigt biträddes af professor Malmsten, hvaremot general Hazelius och advokatfiskal Billbergh ville jäfva br Wallenbergs yrkande på den grund; att ändamålet för hvilket medlen erford.ades ej kunde anses nytt, då fullmäk-!. tige redan förut beslutit, att sådana tillsyningsmän skulle tinnas. andra sidan framhölls af flere talare, att på detta sätt 23 S:s stadgande om ?23 majoritet för anslag ull mg ändamål all tid ekulle kunna kringgås. Iynnerhet framhöll häradshöfding D då summan i budgeten uppfördes, son stadgandet om 2s majoritet måste tilllämpas. I motsatt fall skulle den med stadgandet derom åsyftade garantien blifva heh NN utva på ett särdeles : klart och bindande sätt, att det var just nu, ; och hållet illusorisk, och anslag till hvilket : nytt ändamål som helst kunna genomdrifvas med enkel pluralitet, blott man hade den omtänksambeten att fördela trågan, så att den afgjordes delvis vid olika tilltällen. Man talade först om saken i allmänhet, utan att säga hvad den kostade. Då vore ju icke fråga om något anslag och följaktligen kunde då ej fordras ?2:delars majoritet. Sedan upplörde man, säsom nu vore i fråga, eu anslag på budgeten utan att bestämma de vilkor under hvilka det skulle utgå. och