Rätiegångsoch Polissaker. — Vid i går å rådhusrättens tredje afdelning fortsatt handläggning af det utaf e. o. kansli sten G. Nilsson mot tidningen Fäderneslandet instämda tryckfrihetsmål ingaf käranden sina slutpåståenden, deri vidhållande det ansvarsyrkande, som förut blifvit väckt: hvaremot tidninens ansvarige utgifvare, mureriarbetaren Dalammar, inlemnade ett protokollsurdrag från grafstyrelsen, utvisande att Nilsson blifvit akild från sin befattning, såsom telegrafassistent vid Gefle telegrafstation, af anledning att han dels varit försumlig i sin tjenst, dels ock uraktJåtit att redovisa för influtne telegrafportomedel. Dalhammar anhöll härefter om uppskof för att inkomma med sin slutförklaring i målet. hvenföre detsamma ytterligare uppsköts på 8 lagar. — Då det förr refererade målet mellan f. handJanden B. Leja och dennes son A. Leja i går påropades vid rådhusrättens fjerde atdelning npplystes det att icke någon förlikning, såsom vid förra rättegångsdagen ifrågasattes, ännu blifvit träffad mellan parterna, vid hvilket förhållande den äldre Leja vidhöll sina förut väckta åståenden om utbekommande af 300.000 rår eler antaglig säkerhet för de af honom till sonen försålda egendomarne n:r 10 och 12 vid Gustaf Adolfs torg. Den yngre Leja bestred dessa påståenden under åberopande af den försvarsskrift han förut i målet inlemnat. Målet öfverlemnades härefter till domstolen, in annan dag kommer att meddela dom i saen. — För någon tid sedan kom till detektiva polisens kunskap att förre sergeanten, numera krögaren Magnus Lindahl, boende i huset n:r 46 vid Stadsträdgårdsgatan, skulle inneha en större silfverbägare, på hvilken han sökt utplåna de derå graverade initialer. I anledning deraf och som Lindahl varit anställd vid inre bevakningen å Långholmen och sedermera haft den såsom tillhåll för tjufvar och annat misstänkt folk illa kända och derföre förliden vår indragna krogen vti hoset n:r 4 vid Långholmsgatan, Lorentzberg kallad, anställdes hos honom visitation, då väl icke bägaren påträffades, men i stället ett guidur, som blifvit stulet ifrån apotekaren Wimmermark. Vid med Lindahl hållet förhör erkände han att han innehade bägaren, men att densamma, tillika med annat silfver, det han, liksom bägaren och gulduret, tagit i pant af för honom okända personer. fanns nere hos hans svåger i Habo socken i Jönköpings län, dit han fört det, då han ijulas reste dit ned och gifte sig. Silfret hitreqvirerades och har nu genom konunens befallningshafvandes i nämnda län försorg hitkommit. Det förvarades i ett låst och försegladt etörre skrin. hvilket i gåruti Lindahls närvaro öppnades i poliskammaren. Förutom en mängd annat sillfver, påträffades det som i somras och höstas blef stulet ifrån källarmästaren Eckert på Novilla samt löjtnant Wetterstedt; bland det öfriga, hvartill egare ännu ej äro kända, var den förutnämnda bägaren, som finnes stämplad med namnet Malmström, ett lock troligen till ett dryckeshorn, cicileradt och med en liggande hjort till handtag, stämpladt med namnet Ulfsberg, samt sex stycken matskedar, märkta med J. L. 5. Lindahl fortfor med sitt påstående att han på god tro mottagit Siverpjeserna i pant, men kunde icke uppge utaf hvilka personer. Målet remitterades till rådhusrätten och Lindahl fick, i anseende dertill att han var bofast man, tillstånd att fortfarande vistas på fri fot. — Göteborg den 28 Jan. Hos åboen Gunne Christoffersson i Ramsdalen, Jörlanda socken, skedde försök till inbrott natten till den 10 d:s. Rånaren knackade å dörren till förstugan, då dottren i huset gick ut och frågade hvem det var; han uppgaf då namnet på en deras grannar, men då flickan tyckte sig riärka att rösten ej var den uppgifna personens, vägrade hon att öppna; då mannen fortfarande påstod sig vara den han utgifvit sig för, öppnade hon något på dörren för att öfvertyga sig om så var; rånaren tryckte dervid till dörren, men flickan, som märkte oräd, sökte tillskjuta densamma, dervid biträdd af sin far och mor, som emellertid utkommit; flickan blef härvid illa slagen af en yxa och mod: en sårad af ett skarpt skott af den sålunda välbeväpnade bofven, som dock ej förmådde in: tränga. Den modiga flickan lyckades emellertid bereda sig tillfälle att från ett fonster å vinden utkomma, och erhöll hjelp från den näbelägna gården Stora Brehult. då bofven tog till flykten, men igenkändes likväl och befanns vara en ny. ligen Tösgilven fästningsfånge, Gustaf Nilsson. gemenligen benämnd Nalle?. Han ertap ades dagen derpå och infördes till Uddevalla cellfin. gelse. Uddevalla. Sedan ransakningen angående sed: naste eldsvådans uppkomst härstädes blifvit tills. vidare uppskjuten. hölls i går, på stadsfiskaler Kihlbergs begäran, ytterligare förhör, efter hvil ket f. kusken Gustaf Akerman, med anledning a en upplysningsvis hörd persons berättelse, för la rades skyldig att träda i häkte. Akerman egde. såsom förut är nämdt, en af de nedbrunna går dame. LANDSORTS-NYHETER.